Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488
.!. mankell.
78
Om man likväl icke vill förneka den stora andel Gustaf
Adolf sedermera erhöll i »den tvska frihetens» återställande, kan
dock den frågan uppställas: hade han, såsom konung af Sverge,
rättighet att för detta ändamål till det yttersta anstränga sitt
fåtaliga och fattiga folk, för hvilket fredens välsignelser efter så
långvarig krigföring var en tvingande nödvändighet? Hvad hade
svenska folket med Tysklands inre förhållanden att skaffa? Hade
han rättighet att uppoffra sitt lilla folk för tillfredsställande af
sin — låtom oss säga det rent ut — äregirighet och
krigslystnad, hvarför den tyska friheten skulle tjena till skylt, liksom
förut den polska faran?
Huru var i öfrigt denna frihet beskaffad, för hvilken tyskarne
borde vara så tacksamma och för hvars skuld en krigslåga åter
tändes, hvilken var nära att slockna? Den bestod i förstörandet
af ali central myndighet och i landets ytterligare söndersplittring
i en otalig mängd suveräna småsamhällen, inom hvilka under
kriget ali representationsrätt tillintetgjordes till förmån för furstars
eller plutokraters despotism. Den bestod i betryggandet af det
bigotta protestantiska presterskapets magt öfver sinnena, hvilken
var lika skadlig för andens utveckling och lika fiendtlig mot
verklig religionsfrihet, som någonsin den katolska hierarkiens.
Och detta resultat vanns genom Tysklands fullkomliga
ödeläggelse, befolkningens förminskning till en fjerdedel af den
ursprungliga, samt råhetens och barbariets trädande i stället för
en redan långt framskriden kultur — ett tillstånd från hvilket
landet blott efter ett århundrades ansträngningar kunde lyfta sig1).
Hvad vann Sverge derpå? Utvidgade och illa belägna
gränser med transmarina besittningar, till hvilkas skyddande mot
hämdlystna grannar, som ständigt rufvade på planer att återtaga
dem, folket måste öfv eran stränga sig och ständigt lefva i
krigstillstånd. Under ett århundrade — under den så kallade
storhetstiden — utgjorde landet blott ett stort rekryteringsområde
ur hvilket pressades så mycket penningar som möjligt, för att
underhålla de arméer, flottor och fästningar, hvilka voro
nödvändiga för gränsornas försvar eller för tillfredsställande af
krigs-lystna konungars ytterligare eröfringsplaner — hvarigenom åter
landets inre utveckling i väsendtlig mån hejdades och en mängd
sociala missförhållanden rotfästade sig.
*) Se i detta hänseende de högst upplysande skildringar, som förekomma
i Seherrs Kultur-Geschichte Deutschlands.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
