Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 ERIK BRORSSON K ALAMIS FÖKHÅLLAN DIÍ TILL KONUNG GÜSTA K II A DOL [<’. 513
sin armée. Men så snart Hennes Maijrtt Drottningen kom hijt
suppli-cerade iag till Hennes Maijrtt, at hon wille præsentera Hans Maijrtt
min supplication så och intercedera för mig. Hafwer och rådfrågat
mig hoos Cantzleren och H. G. Sparre, hvilka hafwa bewijst mig
allehanda faveur och benägenhet och imedlertijdh brukat någre medell,
låtit tahla Hans Maij:tt till, hafwer ännu icke dhet ringaste till
resolution bekommit. Häraf kan nu min K. Morkiär förmärkia huru högh min
skuldh är, dhen Hans Maijrtt så mycket lijkwähl exaggererar. At
såsom iag med ali som största bestörtning och min olycka widt
öfwer-träffande hiärtans sorg hörd t hafwer Hans Maijrtt min K. Fader uthi
min olycka will participera låta, huru högdt dhet mig rörer, dhet kan
Gudh i himmelen aliena wetta. Jag skall förr underkasta mig dhet
största straff i werlden är, än iag skall dhet länge höra. Och dher min
faute medh intet annat än mitt lijf stode till at reparera, wille iag
gierna, at Hans Maij:ttz wrede dher igenom måtte blifwa blidkat. Jag
tackar min Gudh, som altid hafwer mig här till dhen lyckan beskiärt,
at så länge iag war i Hans Maijrts gunst, hafwer Hans Maijrtt här
i Würtzburg icke allena utlian och mångestädes præsenterat mig sin
nådiga promotion och iag igen medh min underdånige tienst och
flij-tiga troheet alltid befunnetz hoos Hans Maijrtt wähl. Doch oansedt mig
olyckan nu så högt är worden gramse, at iag icke allenast hafwer mist
min Herres och Konungz gunst, dock till en tijdh, utlian och mist
både wagn, hästar, drängiar, ja snart sagdt, ehwad iag står uppå,
så seer iag doch, at iag må aldrig bära mig så wijsligen åt, så är
likwähl några hinder på färde, at min lycka icke må hafwa fortgång,
hwilcket iag sannerligen intet achtar dher emot, hwilcket Gudh nådigst
afwände, at mine K. föräldrar af min olycka participera skulle.
Oansedt dhet här till intet hafwer hulpit, ehwad medell iag hafwer brukat
at blidka Hans Maijrtt, så förhoppas iag doch likwähl så snart passet
kan blifwa yppet erriällan Nyremberg och här, at Cantzeleren och
andra förstår komma till Hans Maijrtt, at iag ju wisserligen kan åther
komma i min förriga gunst och nåde hoos min Herre Konung. Och
dher dhet wore, at Hans Maijrtt ändå icke wille blidka sig, så
hafwer iag resolverat mig på en annor ort at försökia, och må heller lijda
något ondt på en obekant ort, dher iag ingen kiänd hafwer, än elliest.
Dher hoos effter iag midlertijd ingen upbörd hafwer hafft hwarken af
Iians Maijrtt eller någon annan utlian snarare hafwer hafft lycka till at
mista dhet iag hafwer hafft än få något till, kan och ej heller
uppehälles af intet, dherföre gifuer iag m. K. Morkiär ödmiukeligen till-
kiänna, at iag uthi min nödh hafuer tagit af herr Johan Sparre.....
till lähns och af Linnar Torstensson och .... till lähns, begiärandes
mycket ödmiukeligen, at min K. Morkiär icke ännu afsäija sitt
moderliga affection och benägenhet, uthan såsom för mehr ähr skiedt, om
dher påfordras, contentera. Här medh iag nu min K. Morkiär samt
hehla huset dhen Högste Gudi ödmiukeligast befaller, sonligen
begiärandes, at min K. Morkiär dhenna min hastiga skrifwelse, hwilken för
Ilist. Bibliotek 1818. 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
