Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
h. weuner: warnhems kloster.
XXXVII
flydda århundraden företogo sig att beskrifva delar af vårt fosterland,
börjar äfven herr W. med frågan om ortnamnens härledning och finner
det vara på sin plats att i sin bok återgifva den af bl. a. Rhyzelius
utspridda berättelsen, att Varnhem är en sammandragning af
Bernhardshem, såsom klostret först säges hafva kallats, alldenstund
Bernhardiner-munkar innehade detsamma, o. s. v. Vi skola här icke upprepa flera
dylika sägner utan i stället, med afseende fästadt derpå att arbetet
ännu icke är afslutadt, framhålla några detalj-anmärkningar, af hvilka
torde i någon mon framgå såväl sättet, hvarpå förf. verkstält sitt
arbete som möjligheten för honom att hafva kunnat komma till andra
resultat.
I den sidd. 13—14 införda abbotserien finnas luckor, hvilka lätt
kunnat fyllas. En abbot t. ex. med namnet Peter, som lefde 1385,
nämnes ej af förf. men väl i ett nyligen utgifvet arbete, som icke
hade bort vara okändt för den, som dristar inför allmänheten
framlägga en skrift som berör vår medeltids historia1). Äfven 1412—1413
bar Varnhems abbot namnet Peter o. s. v. Att närmare bestämma
hvarje abbots styrelsetid skulle icke hafva varit synnerligen svårt enär
källorna dertill hållas dagligen tillgängliga (exempelvis K. Vitt. Iiist.
och Ant. Akad:s Samlingar). Vidare yttrar förf. (sid. 14):
»Huruledes Warnhems klostersigill varit till utseendet beskaffadt, kan man
nu ej säga.» Han hade här bort tala i första persouen. Varnhems
klostersigill finnes ännu i våra dagar väl bevaradt och innehåller,
såsom förf. förmodat, madonnans bild.
Då förf. längre fram (sid. 20—23) kommer till redogörelsen för
klostrets egendomar i äldre tider, afbrytes denna med år 1318 alldeles
som om förf. förlorat lusten att rådfråga Sv. Diplomatarium längre än
ett stycke in i dess tredje del. Förf:s ord: »Beklagligtvis hafva
namnen på de öfriga egendomarne tillika med sjelfva gåfvobrefven gått
förlorade», äro betecknande. Han har kanske letat efter dem inom
det gamla klostrets område.
Den historiska afdelningen afslutas på ett värdigt sätt medelst
uppräknandet af 9 svenska nunne- och 23 svenska munk-kloster af
cisterciens-orden. Förf. har här vid unga år kommit till ett resultat
af sina forskningar, i jemförelse med hvilket den äldre, lärde prof.
Janauscheks (se Hist. Bibi. IV, s. XCIX) förefaller särdeles fattigt.
En särskild betydelse för vårt lands odling har Varnhems kloster
haft genom den skola der underhölls och hvars tillvaro icke är förf.
obekant, ehuru han derom yttrar sig endast i några allmänna
ordalag. Att den af honom med några få ord (sid. 22) anförda
berättelsen om Nanno Kärling sammanhänger just med denna skola, synes
vara honom obekant, och då hans sagesman Dalin ej heller omtalat
detta utan endast helt flyktigt berört detta ämne, vilja vi här afsluta
vår anmälan med en redogörelse för nämnde persons förhållande till
1) Vi mena d:r N. A. Kullbergs: »Svenska Riks-Archivets perg. bref 1351
—1400».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
