Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XxxViiI
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
40
dem — språket synes honom omöjligt att förstå. D:r Geete har
derför utgifvit en normaliserad upplaga, i hvilken stafsättet ordnats efter
bestämda oeh språkhistoriska principer, och för så vida jag kan döma
efter att en gång hafva genomläst texten i hans upplaga, har han
dervid förfarit med mycken omsorg, sakkunskap och försigtighet. Alla
mera ovanliga uttryck äro i en bifogad ordlista förklarade. Så mycket
mindre var här skäl att hålla på det gamla stafsättet, som den
största delen af boken icke har kunnat tryckas efter medeltidshandskrifter,
som fattas, utan efter ett felaktigt aftryck från början af 1600-talet.
Bristerna i detta aftryck hafva gjort det nödvändigt att företaga
ändringar, att utpeka luckor o. s. v. För allt sådant redogöres på det
noggrannaste, och deremot synes knappast några detaljanmärkningar
vara att göra.
Allenast vid en i ordboken intagen tolkning vill jag ett ögonblick
dröja. Ordet vik öfversattes, dock allenast förslagsvis, med »murtorn,
småtorn på en befästning». Ordets betydelse är oklar. I
medeltidstyskan finnes, -enligt Brinckmeiers Glossarium, ordet wie i betydelse
af fäste; något citat vidfogas dock icke uppgiften. Annars betyder i
tyskan wie strid och ingår i en mängd sammansättningar, bland andra
ivichus, stridshus, fästning. Men hvad än ordet vik skall vara, icke
kan det vara småtorn, alldenstund sammanhanget (s. 93) är detta: ju
flera hörn och vik en borgmur har, desto fastare är den, och ju flere
bnrfrider (småtorn) muren hafver öfver alla portar, hörn och vik, desto
fastare är det hela. Den enda tolkning, som i ordlistan föreslås,
gifver således den orimligheten att man skulle sätta småtorn uppe på
småtorn. Utgifvaren påminner om det i fornsvensk litteratur före
kommande ordet vikskarp (isl. vigskörö), som af Vigfusson öfversattes
med fästningsverk, men tvifvelsutan rättare i Sverige öfversattes med
skottgluggar. Skard hetyder en lucka, ett afbrott, och vik skulle
derigenom få den allmännare betydelsen af fäste. Här deremot synes det
beteckna allenast en del af ett fästningsverk. Skulle icke möjligen
vik kunna utgöra en motsats till horn, hörn, utsprång, och beteckna
en invikning, vinkel; det skulle då vara beslägtadt med vårt vanliga
ord vik. Detta är vanligen feminint, och det här i fråga varande
ordet neutrum, men termen kan vara lånad från något främmande språk.
Att barfrid här afser små murtorn visar sammanhanget; i Tyskland,
hvarifrån ordet torde vara lånadt, är deremot barfrid vanligen namn
på fästets hufvudtorn, hvad man under Sveriges medeltid kallade
kärnan. Öfversättningen »bröstvärn» (jämte skydds-torn) för barfrid torde
icke vara fullt lämplig.
Men om d:r Geete i hvad han gjort, oafsedt någon enstaka
detalj, lemnat ett godt och prisvärdt arbete, skulle jag vilja i viss mon
klandra honom för det han icke gjort.
Boken om konungastyrelse har varit föremål för mycken litterär
strid. Några ansågo den vara gammal, andra ett falsarium från
1600-talet. De olika meningarna äro i visst fall af rätt stort intresse. Då
man nu omsider fått en vacker och noggrann upplaga af boken, synes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
