Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
UM STYRILSI KUNUNGA OK HÖFj)1NGA.
XXXIX
det mig att den bort hafva fyllt alla billiga önskemål genom att i en
inledning så fullständigt som nu är möjligt redogöra för boken. I
stället lemnas allenast antydningar, så äfven om denna tvist, för
hvilken, enligt min uppfattning, en historik här hade varit på sin plats.
Striden, som blifvit för alla fördomsfria afgjord genom Rydqvists
bevisning till försvar för ett medeltidsursprung, har naturligtvis
afstannat, sedan man i Finland funnit som permar till en
räkenskapsbok två blad ur en medeltidshandskrift, hvilket fragment är af d:r
Geete intaget i denna upplaga och bit för bit sammanstäldt med den
första tryckta upplagans text. Den handskrift, till hvilken fragmentet
hört, synes vara tillkommet under perioden 1430 —1440, men har,
enligt Klemming, som först publicerade det, vissa språkliga egenheter,
som göra det sannolikt att urskriften varit hundra år äldre. Klemming
lemnar dock i sammanhang med sitt aftryck ingen redogörelse för dessa
egenheter och en sådan saknas äfven här; jag har ej funnit i
anmärkningarne mer än en enda arkaism påpekad. Då boken är af stor
betydelse och det derföre är ytterst vigtigt att få klart för sig om den
verkligen tillhör 1300-talet, hade en undersökning af de arkaismer, som
i henne finnas, gjort d:r Geetes upplaga vida mer välkommen. Jag har
för min del litet svårt att förstå, huruledes man, med de ojämnheter
som förekomma i medeltidens skrifsätt, kan med någon skymt af
säkerhet bestämma, till hvilken del af ett århundrade ett manuskript, hvars
tillvaro man förutsätter, måste hafva hört. Jag vill härmed icke hafva
uttalat tvifvel rörande antagandet, att boken tillkommit under k. Magnus
Erikssons tid. Derför talar, synes mig, den likhet i uttryck, som
finnes mellan boken och de under k. Magnus’ tidigare regering utfärdade
förordningar. Deremot synes mig, att den af Klemming antydda
likheten mellan konungastyrelsen och den gamla bibelöfversättningen
icke är af den vigt han antager — han undrar till och med om icke
båda arbetena kunna vara af samma hand. Likheten består dock i
något som icke är för dessa två arbeten egendomligt, utan som i
vidsträckt mon utmärker medeltidslitteraturen.
Boken om konunga- och höfdingastyrelse citerar ibland ett
beslägtadt arbete af Egidius Romanus och i företalet angifves detta som
en hufvudsaklig källa för den svenske författaren. Det hade helt
visst varit af intresse att i denna upplaga hafva fått en närmare
redogörelse för förhållandet dem emellan, låt vara att en sådan redan är
i utkast meddelad af Reuterdahl. Egidii arbete är så sällsynt, att
icke hvem som helst kan företaga några jämförande studier.
Det Norstedtska boktryckeriet har i denna bok afgifvit ett
synnerligen vackert bevis för hvad det kan åstadkomma — det nitida
trycket och det förträffligt utförda färgtrycket. Då emellertid så
mycken möda och kostnad blifvit nedlagda på bokens utstyrsel, kan
jag icke undertrycka en anmärkning, att icke de ornamentsmotiv m. m.
som användts, blifvit med någon planmessighet valda; man har
tydligen begagnat ornament som varit utförda för ett helt annat ändamål.
Jag tror icke att någon kan göra invändningar mot den regeln, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
