Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
DE NOAILLES: HENRI DE VALOIS ET IA POLOGNE 1 572. XLIII
ifrågavarande tidén till vid pass två millioner, hvilka representerades
af 200—250,000 vapenföre män, alla valbare lika väl som
valberättigade. Ur deras led utsågos rådslierrar, kyrkliga dignitärer och
embetsmän af alla slag. Riksdagen, bestående af konungen, rådet och
ridderskapets valde ombud, stiftade lagar, bestämde skatterna, afgjorde krig
och fred, förbund m. m. Öfver konungaval och konungens giftermål
bestämde riksdagen likaledes.
Utvidgningen af polska ridderskapets inakt under jagelloska ätten
räknar tre särskilda perioder. (I, s. 272—274.) Den första: slutet
af 14:de århundradet och början af det 15:de, då ridderskapets
samtycke erfordrades för hvarje ny pålaga; den andra: 1454—1504, dä
ridderskapet enligt Kasimir III:s förbindelse skulle rådfrågas i alla
statsangelägenheter, men egde endast omröstningsrätt; vid alla
riksdagar, hvad helst der skulle förhandlas, representerades ridderskapet
af sina ombud, ehuru konungens vilja icke kunde af deras åsigter
bindas. Den tredje utvecklingsperioden slutligen sträckte sig ifrån
början af 16:de århundradet till Sigismund Augusts död.
Nationalrepresentationens rätt var då i lag stadgad, ehuru en viss makt ännu
låg qvar i konungens hand. Ridderskapets inflytande utbredde sig
alltmera men hölls dock ännu af den dynastiska idéen och af adelns
tillgifvenhet för konungahuset inom vissa gränser. Deraf härrörde den
lyckliga jemvigt, som vid denna tid spred sin välsignelse öfver det
polska samhället. En ny tid började med tronföljarevalet 1572. Det
var då ridderskapet ensamt hade makten i sina händer och kunde
gifva kronan till den mestbjudande bland kandidaterne.
Vid denna tid plägade riksdagen sammanträda i Warschau. Man
hade valt denna stad af en. viss undfallenhet för Lithauerne, på det
att de så mycket lättare måtte kunna infinna sig, då riksdagarne
höllos närmare storfurstendömets gräns, än, såsom förut, då de voro
förlagda till Stor-Polen. (Piotrkow.)
Så snart riksdag blifvit utlyst samlades ridderskapet inom sina
woiwodskap till att utse ombud, som af sina valmän erhöllo bestämda
instruktioner i de frågor man visste föreligga, eller fullmakter att
afgifva sina röster i alla de ärenden, som angingo »republiken». Sedan
dessa valmöten afslutats, sammanträdde trenne allmännare församlingar,
nemligen i Stor-Polen, Lilla Polen och Lithauen. Alla rådsmedlemmar,
biskopar, wojwoder, ridderskapets ombud m. fl. samlades då för att
hålla förberedande öfverläggningar, i hvilka äfven hela provinsens
ridderskap egde rätt att deltaga. De beslut, som der fattades, kunde
sedermera utöfva stort inflytande på riksdagen.
Den riksdag, som nu skulle komma att genom val af konung
bestämma Polens blifvande öde, blef utlyst att sammanträda i Warschau
d. 6 April 1573. Under tiden hade tronkandidaterne haft tillfälle att
spinna sina nät.
Den 23 Juli 1572 ankom till Stegeborg ifrån Polen en konung
Johans »tjenare», Laurentius Rilzski, som meddelade underrättelsen
om konung Sigismund Augusts frånfälle, hvilket timat den 7 i samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
