Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XxxVIiI
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
44
månad. Följande dag underrättade konungen hertig Carl härom,
uttryckande sin oro i anledning af svågerns bortgång, »synnerligen för
then broderlige och höge tilseielse som H. K:tt vdi sin sidzsta
scliriff-welse giorde oss emot wår hedzsche fiende muschowitherne, och
al-thenstundh saken sig så begiffwidt hafwer, therföre ligger oss och
rijkedt ther ali som störste macht vpå at then legation till Polen måtte
medh thet aller förste bliffue afferdigedt». (Riksr.)
Sändebuden voro dock icke snart i ordning till att afresa. Johan
erhöll tidningar från Danzig om att Polackarne och Lithauerne rustade
och förstärkte sig både till häst och fot och att »allrede både i Polen
och Littouen är utropadt oppenbare feigde emot Rydzen». Han skref
härom (d. 23 Aug.) till G ustaf Banér och tillade att »Eijkzens råd h
(i Polen) haffwe allrede latidt utgå öfver hele rijkedt twenne
upp-fordringzbreff och medh thet tridie, sora och allrede är utgångedt,
schole alle stender ware wederrede och rycke op. Samme kundschaper
haffwe och berättedt att then herredag som Eijkzens Rådh i Pålen
haffwe beramedt schall nw med thet förste angå och ther handles vm
kongewaledt, och ther som waledt schedde på oss, så wore inthet
wissere än att man teste för kunne komme till en lidelig fridli medh
Rydzen». (Riksr.) Deri låg väl den förnämsta anledningen för Johan att
eftersträfva den polska kronan, och orolig öfver dröjsmålet med
beskickningens affärd, befalde han Banér, som var en af de dertill utsedde,
att genast begifva sig på väg utan att invänta »her Hogenschel eller
andre edher til hielp». Hogenskild Bjelke insjuknade hastigt så att
någon annan måste i hans ställe utses. Då föll valet på Ake
Benktsson, som skulle på Djursholm sammanträffa med Banér. Konung
Johan hade en förtrogen tjenare i Polen, vid namn A.nders Lorich,
som derifrån meddelade allehanda underrättelser. Han uppmanade från
sitt håll konungen att skynda på med sändebudens affärdande. De
Polackar, som kunnat värfvas till anhängare af den svenska planen,
underhöllos med löften att de svenska fullmäktige snart skulle infinna
sig, men den 10 Okt. måste ånyo en förändring i legationens
sammansättning ega rum. Jemte Gustaf Banér och Claes Bjelke, hvilka nu
mottagit uppdraget, blef äfven Anders Sigfridsson befald att deltaga i
beskickningen. De svenska sändebud, som omsider anlände till Polen,
voro de ifrån början dertill utsedde, nemligen Hogenskild Bjelke och
Gustaf Banér. Deras fullmakt var daterad Vadstena d. 1 Jan. 1573.
De funno vid sin framkomst att agitationerna voro i full gång och
att den svenske konungen egde svåra medtäflare.
Katarinas af Medici ärelystna planer att se sin son Henrik af
Valois, hertig af Anjou, upphöjd på Polens tron kunde medföra de
lyckligaste följder för Frankrikes makt. De understöddes derföre af
Carl IX och gillades af Coligny, men Henrik sjelf var till en början
obenägen att söka en troil så långt borta. Det sändebud, hvilket
Katarina afsändt för att för hennes son begära den polska furstinnan
Annas hand, återvände, sedan konungens död lagt hinder i vägen för
denna plan, med oförrättadt ärende, utan att ens hafva fått frambära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
