Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xxxVIiI
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
56
rigt är framställningen af Richard den tredje, i det liela, trots sin
kanske alltför stora korthet, förtjenstfull. Det dunkel, som höijer
några af de värsta ogerningar, för hvilka han får bära skulden, har
författaren riktigt* antydt, liksom han äfven gör rättvisa åt de goda
egenskaper och förtjenster, som verkligen tillhörde den sista
vanryktade ättlingen af huset Plantagenet.
Det följer ett kapitel: »några drag af sederna och lefnadssättet
i vestra Europa under Medeltidens sista tidehvarf». Den mesta delen
upptager skildringen af torneringshögtidligheterna, ett ämne, som
redan en gång förut blifvit afhandladt, s. 318, och sålunda knappast
förtjente med sådan utförlighet upptagas å nyo. Hela skildringen
förefaller oss hufvudsakligen tjena som text till de vackra bilder, som
här pryda Verldshistoriens sidor, och vi hade önskat både något mer
och något intressantare i kulturhistoriskt hänseende om det femtonde
århundradets märkvärdiga öfvergångsskede.
Tysklands historia, äfven under den tredje perioden, synes oss
fortfarande ha fått komma något till korta. Förändringarne i
riksförfattningen, som medförde kurfurstekollegiets bildande och
riksständernas sjelfständighet, Österrikes äldre historia, de sachsiska
statsbildningarne m. m. d. äro förhållanden, åt hvilka författaren egnar en
oändligt liten uppmärksamhet, och detta är uti våra ögon en afgjord
brist. Hvad hanseförbundet vidkommer, synes att döma af ordalagen
författaren föreställa sig, att hansedagar endast höllos uti Lübeck (se
s. 571). Så var naturligtvis icke förhållandet, hvarom första blick i
en samling hanserecesser kan upplysa. I sammanhang dermed må
det påpekas, att hansans begynnelser af nyare historici vida mindre
föras tillbaka till fördragen med Hamburg 1241 och 1255, hvilka
tvärtom spela en mera underordnad roll, än till förbundet 1259
mellan Lübeck, Rostock och Vismar, som s. 334 endast i förbigående
antydes.
Yi sakna, uppriktigt sagdt, de specialstudier, som kräfdes för att
ens med något sken till auktoritet yttra oss öfver de afdelningar af
Illustrerad Verldshistorias tredje del, som behandla araberna och de
östeuropeiska folken, och kunna sålunda icke göra rättvisa åt den
sakkunskap, hvarmed de respektive författarne till dessa kapitel, att döma
efter anförda källor, tvifvels utan fullgjort sitt värf. Vid den eu
gång upprättade planen för Verldshistorien böra vi vidare lyckönska
utgifvaren, som för de nordiska rikenas historia fått draga nytta af
professor Odhners sakkunskap, liksom af professor Nybloms för
teckningen af Medeltidens konst, litteratur och musik, ehuru vi
visserligen icke äro öfvertygade om lämpligheten för det hela af senast
nämda intressanta ämnens förvisande liksom till ett bihang vid slutet
af den egentliga historien.
Att yttra sig om sjelfva språkbehandlingen förefaller måhända
nog skolmästaraktigt och vi ämna icke heller fördjupa oss i densamma.
Med allt erkännande af den mestadels lifliga och underhållande stilen
må vi dock tillstå det vår förmåga att följa med i den högre bild-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
