Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61 ODHNER: SVERIGES DELTAGANDE 1 WESTFALISKA FREDSKONGRESSEN. LXI
af åtskilliga dokument från tiden närmast före 1643, der näst x\xel
och Johan Oxenstjernas enskilda korrespondens jemte rådsprotokollen,
allt förvaradt i vårt riksarkiv. Vidare har förf. studerat så godt som
hela den rikhaltiga officiella och mera privata korrespondensen emellan
de kejserliga sändebuden och regeringen i Wien, för så vidt som den
samma fins i behåll. I München medgafs det förf. icke att taga
fullständig kännedom af andra än de Osnabriickska handlingarna; i
Dresdenarkivet deremot tyckes ingen dylik förbehållsamhet från
myndigheternas sida ha egt rum. Slutligen har förf. i venetianska
arkivet påträffat Contarinis relationer, hvilka enligt hans omdöme »lemna
en klar och väl skrifven, resonnerande öfverblick af fredsverkets
allmänna gång» och sålunda synas förete samma karakter som de
intressanta venetianska sändebudsrapporter, hvilka Ranke till en del
aftryckt såsom bilagor till några af sina historiska arbeten, och så
högt värderar för den i dem framlysande politiska bildningen och
skarpsyntheten.
De franska och brandenburgska handlingarna, äfvensom
skrifvel-serna från de protestantiska och katolska riksständernas ombud, finnas
till större delen, tryckta, ehuru, hvad de senare vidkommer, åtskilliga
urkunder, dock förmodligen af mindre vigt, ännu hvila i arkivens
gömmor och ej blifvit af förf. begagnade. Deremot har han
rådfrågat den vidlyftiga till saken hörande literatur, som uppstod under
den tid, då Wrestfaliska freden ännu utgjorde grundvalen för tyska
rikets så väl inre som yttre statsrätt. De nyare tyska arbeten, som
ur mera historisk synpunkt beröra ämnet, äro dels föga grundade på
sjelfständiga undersökningar, dels färgade af partiintressen, hvadan
deras användbarhet för vetenskapliga ändamål i väsentlig mån
förminskas.
Förf. inleder sin framställning med en öfversigt af Sveriges
tyska politik under tidrymden från Gustaf Adolfs landstigning på
Tysklands jord till Brandenburgs krigsförklaring och Axel Oxenstjernas
hemresa år 1636. I samband dermed göras några anmärkningar
angående den så ofta omtvistade frågan, huru vida Gustaf Adolfs
deltagande i trettioåriga kriget bestämdes af politiska eller religiösa skäl.
Prof. Odhner uttalar som sin åsigt, att hufvudsyftet var i grund och
botten af politisk art, nämligen att skydda Sveriges frihet och
sjelfständighet, som hotades dels genom habsburgska husets planer på
Östersjöväldet och dermed i sammanhang stående stämplingar med
Danmark och Polen, dels genom de tyska protestanternas kufvande,
som undanrödde hindren för kejsarens maktutveckling i egenskap af
tyska rikets öfverhufvud. För att motverka dessa faror måste Gustaf
Adolf å ena sidan söka bemäktiga sig de tyska och polska
Östersjöprovinserna, hvilka på samma gång bildade utanverken för Sveriges
försvarsställning och, genom de derifrån inflytande tullumgälderna,
hufvudkällan för dess finansiella tillgångar. A andra sidan åter måste
han så kraftigt som möjligt bispringa sina trosförvandter, särdeles i
norra Tyskland, vid deras motstånd mot de kejserliga centralisations-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
