Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xxxViiI
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
84
en något så när regelbunden serie af rådsprotokoll, hvilka likväl mot
slutet af nämda år ännu en gång karakteriseras af den ytterligaste
fåordighet. Hädanefter blifva de emellertid innehållsrikare oeh äro
slutligen för 1629 ganska utförliga, ehuru ännu altjämt lakuner
flerestädes förekomma. Rådet hade detta år den maktpåliggande uppgiften
att leda ett riksmötes förhandlingar, och härom innehålla protokollen
åtskilligt; städernas åtagna skyldighet att för kronans räkning ställa ett
antal skepp, liksom hvarjehanda ekonomiska frågor ha ock gifvit
regeringen mycket att skaffa. — Såsom sekreterare ha under dessa åren
tjenstgjort de sedermera äfven som diplomater använda Jonas Bureus,
Johan Fegræus, Johan Salvius, utmärkt genom sin förträffliga
och karakteristiska piktur, Lars Grubbe och andra. Af Salvii hand
härflyta bland annat de vigtiga och utförliga protokollen från slutet af
Oktober och början af November 1629, hvilka här ofvan blifvit
omnämda.
Det var sålunda under undantagsförhållanden, som Riksrådet
vande sig vid en stadigvarande verksamhet. Yid många tillfällen förut,
äfven de i allmänhet af mer eller mindre utomordentlig art, hade
frågan dykt upp om bildandet på ett eller annat sätt, ur rådets midt
eller vid dess sida, af en permanent regeringskonselj, än på konungens,
på Riksrådets eget initiativ. Åtminstone vid sju eller åtta olika
tillfällen har det skett, sedan Gustaf den förste kommit på tronen. 1544
har konungen sjelf, uttröttad af de närmast föregående årens
ansträngningar, yrkat på en sådan åtgärd, och på hans ålderdom framträda
tvänne gånger, 1557 och 1560, förslag uti samma riktning, vid det
förra tillfället tämligen noga formuleradt. Föreskriften i konung Eriks
hofartiklar, 1566, hann väl aldrig tillämpas, ty redan året derefter
under konungens »svaghetstid» framkallas ett nytt förslag om
rådspersonernas tjenstgöring hos konungen skiftevis. Under Johans nyckfulla
regering synes oordningen inom hofvet, kammaren och kansliet på
1570-talet ha nått en betänklig höjd. Yicl sidan af skarpa påminnelser
möter man under denna tid åtskilliga förslag än i den ena än i den
andra riktningen till bristernas afhjelpande. Direktast syftar på rådets
ombildning till en konselj det bekanta rådslaget af 1575 den 8 Mars.
Äfven 1593 och 1602 har frågan under olika former varit på tal. I
sjelfva verket synas, åtminstone under långa tider, några utaf Rådet
städse ha följt hofvet åt, och 1575 framställes en verklig ansökan om
underhåll och lön för rådspersonerna på grund af deras trägna tjenstgöring,
på samma gång som Rådet handlar såsom ett skattebeviljande stånd,
inför hvilket konungen lofvar att framlägga budgeten eller visa, huru
uppbörd och utgifter gå i hop.
Rådsprotokollens sena förekomst förklaras af denna Riksrådets
dubbelställning, men de äro icke heller de äldsta vittnesbörden om
dess verksamhet. Det utbildade sig med tiden ordnade former för
rådets sammanträden och öfverläggningar; frukten af dess
förhandlingar blef ett aktstycke, som under den typiska titeln: »Rådslag stäldt
uppå H. M:ts behag och förbättring» blef, vederbörligen undertecknadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
