Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85 n. a. kullberg: svenska riksrådets protokoll. 1 6 21-1 6 2 9. lxxxv
och besegladt, inlemnadt i kansliet. Begynnelserna-kunna spåras redan
under Medeltiden. Man eger en i formelt hänseende rätt märklig
urkund från Karl Knutssons tid (1455 26/2), der åtminstone,en antydan
skönjes till det sedermera stadgade bruket, en urkund, märkvärdig
äfven derigenom att vid. sidan af konungens sigill rådet under densamma
låtit hänga Sveriges bekanta rikssigill från medeltiden. »Rådslag»
förekomma äfven i Svante Nilssons registratur. Först vid midten af
Gustaf den förstes regering iramstå emellertid förhållandena fullt ordnade,
och Riksarkivet förvarar en tämligen sammanhängande serie af rådslag
från 1540, jämte några äldre, ända till Gustaf Adolfs tid och, fastän
med ändrad betydelse, ehuru delvis under de gamla formerna, äfven
utöfver hans tid. De saknas endast för ett ringa antal år. »Punkterna»
till öfverläggning eller propositionerna framstäldes vanligen af konungen
sjelf genom en sekreterare, men rådet har mången gång äfven handlat
på eget initiativ, och såväl frågor och svar, som råd och resolutioner
finnas ofta bevarade. Sin högsta utveckling når denna rådets
verksamhet under Johans regering. De stora rådslagen på 1570-talet äro
synnerligt märkliga. Med femton till tjugo eller flere punkter innehålla
de verkliga program för Sveriges hela inre och yttre politik, och det
sextonde århundradets svenska statsmannavishet är uti dem till en
stor del nedlagd. De äro derjämte äfven i språkligt afseende
intressanta; ämbetsmannaspråket har ännu icke lyckats göra sig gällande, och
i karakteristiska, naiva och målande uttryck söka de understundom sin
like. En samlad upplaga af dessa rådslag, hvilka i viss mån ersätta
både protokoll och beslut, vore ett lika tacksamt som vigtigt företag.
Mutatis mutandis har man för ett dylikt arbetes redaktion fått en god
förebild i dessa hr Kullbergs Rådsprotokoll
Hr K. afviker något från den hos oss oftast följda praxis vid
redigeringen af dylika verk. »Det. skulle icke varit möjligt», säger
han i sitt företal »att, utan förbiseende af ändamålet med historiska
källskrifters offentliggörande, vid närvarande utgifning begränsa
redaktionsarbetet till endast textbehandling». Utan att vilja ha hans
principer i denna punkt oinskränkt tillämpade på alla slags
urkundseditioner, tro vi att de vid arbeten af så homogent slag som i fråga
varande äro de enda riktiga och att en hvar, som begagnar sig af
hans bok, skall vara honom tacksam för den möda han ospardt har
nedlagt på densamma. Hr K. har uppenbarligen velat tillfredsställa
alla de anspråk både af yttre och inre slag, som kunna ställas på en
urkundsedition, derom vitnar hans bok på hvarje blad. Det
säger sig sjelft att med en sådan uppfattning af utgifvarens
göromål Hr K. i afseende på sjelfva textbehandlingen har infört en
mot innehållet svarande interpunktion, och hans upplaga utgör ett nytt
och kraftigt stöd för den åsigten, att en af urkundsutgifvarens främsta
pligter just är att vidtaga en sådan åtgärd. Hr K. har gått ännu
längre och gjort några grafiska ändringar vid textens återgifvande i
tryck, för hvilka han omsorgsfullt redogör uti företalet s. 14.
Måhända ej alla skulle ha vidtagit alldeles samma ändringar; vi anse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
