- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Femte delen /
605

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

87

LETTRES DE CATHERINE II A GRIMM.

LXXXYir

sats Katarina som medarbeterska i den af furstinnan Daschkov
utgifna tidskriften Ssobssjednik och den i "Ryskt Arkiv" för 1877, 4:de
häftet, förekommande artikeln Kejsarinnan Katarina II:s filologiska
studier. Förra året blef hr Grot färdig med den bebådade samlingen
af Katarinas bref till Grimm. Han har visserligen icke beledsagat
den med någon så vidlyftig kommentar, som man tyckes hafva väntat,
men har i noter under texten meddelat åtskilliga person- och
sakupplysningar, som äro läsaren en god vägledning, samt till verket
fogat ett utförligt register. Detta äfvensom noterna äro affattade på
ryska språket. Brefven äro skrifna på franska.

En stor del af Katarina II:s vidlyftiga korrespondens har redan
blifvit för allmänheten tillgänglig, exempelvis hennes skriftvexling med
Josef II, som 1869 offentliggjordes af den österrikiske historikern
Alfred von Arneth, och hennes bref till Fredrik II, hvilka 1877
befordrades till trycket. Brefven till den förre äro affattade i en
hjert-lig ton och synnerligen innehållsrika, till den senare vänder hon sig i
en mera afmätt, hofmässig form och spar lika litet som hennes höge
korrespondent på det utsöktaste smicker. Men såväl dessa som alla
hennes öfriga bref floda af muntra infällen och bitande satir oftast
på någon tredje persons bekostnad. Det faller af sig sjelf, att hon
icke lade band på sin qvickhet och sitt goda lynne, när hon
underhöll sig med en sådan person som Grimm, hvilken jemte Voltaire,
Diderot och andra med hennes vänskap hedrade skriftställare,
utbasunade hennes lof.

Friherre Friedrich Melchior Grimm (f. 1723, d. 1807), till
hvilken dessa bref äro riktade, vistades i Paris såsom hertigens af
Orleans sekreterare och hertigens af Gotha minister under nästan hela
den tid, kejsarinnans korrespondens med honom varade. Han stod i
förtrolig beröring med Frankrikes litterära storheter, som den tiden
hade Europas öra, och underhöll från Paris en jättelik korrespondens
med bl. a. de tyska furstehofven. Man bör med detta för ögonen
icke undra öfver att den ej mindre efter ryktbarhet än efter spirituelt
samtal begärliga tsarinnan öppnade om icke sitt hjerta åtminstone sitt
snilles tillgångar för den genialiske mannen. En qvickhet sagd till
honom kunde lätt få skrattare öfver hela Europa, en åsigt meddelad
honom kunde växa till en opinion.

Brefven, hvilka omfatta tiden 1774—1796, äro af det mest
brokiga innehåll. Djupsinniga framställningar om vigtiga
statsangelägenheter, såsom lagstiftningen (Katarina förklarar sig sjelf vara gripen
af "lagstiftningsmani"), undervisningens ordnande, upproren i det inre
och utrikespolitiken, förekomma här sida om sida med yttranden i
filosofiska och vittra ämnen och detta älskvärda lappriprat, som är
brefskrifverskor så eget, och hvarifrån ej heller den för öfrigt
karlavulna kejsarinnan gjorde sig fri. Sjelf kallar Katarina på ett ställe
icke utan en viss grad af sanning sitt tankeutbyte med Grimm för
"conversations philosophicomiques." Bristande tid och utrymme hafva
förbjudit oss att vidlyftigare anmäla innehållet af den ur många syn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:04:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/5/0613.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free