Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
OM GUSTAF’ II ADOLFS DÖD.
15
tre) hugg och ett sting. Utom skottsåren i armen, ryggen och
hufvudet (två, ett in genom högra tinningen, ett ut genom den
venstra), fanns således ett skottsår, om hvars beskaffenhet vi
ingenting säkert känna1). Dessutom fanns ett huggsår i benet2),
och ytterligare ett sticksår i pannan3). Kroppen var
jämmer-ligen söndertrampad af hästar och iklädd sina tre blodiga
skjortor4).
Bredvid det kungliga liket fanns den sårade Leubelfing, som
berättade sammanhanget vid den sorgliga tilldragelsen.
Hvilken person som varit Gustaf Adolfs baneman, vet man
icke säkert. Men då frågan derom varit föremål för
undersökningar, äfven i nyaste tider, må några ord här tiämnas, ehuru
de icke kunna utreda mer än det sannolika.
Man vet att en musketör först sårade konungen genom
skottet i venstra armen. Gustaf Adolf var då i spetsen för
innner-sta delen af sin högra flygel, hvilken han hade fört till anfall
emot fiendtliga kyrassierer5), således mot de kyrassierer, som
stodo på de kejserligas venstra flygel närmast fotfolket. Det var
Götz’s regemente. Det var således detta regemente som höll på
att drifvas på flykten, när konungen måste vända om för att
komma sina vikande fotregementen till hjelp. Dessa sistnämnda
voro då ansatta af två fiendtliga bataljoner fotfolk, understödda
af Piccolomini i spetsen för sitt eget och Holks
rytteriregementen. Bägge härarnas flyglar voro i full strid med hvarandra.
Konungen, i spetsen för Smålands ryttare, hade afstått från
förföljelsen af Götz’s regemente och vändt om för att kasta sig
på det kejserliga fotfolket, men följdes af det icke i full oordning
1) Uppgiften att kinderna blifvit genomskjutna (Theatrum Europæum)
strider i viss mån emot uppgiften att likets ansigte i Wittenberg fanns »till
förundran likt».
2) The Swedish Intelligencer. Om man finge antaga att i Caspari
uppgift förekomme ett skriffel, i det han uppgifvit »tre huggsår och ett sting» i
stället för »ett huggsår och tre sting», så skulle öfverensstämmelsen med
andra källor vara ganska fullständig: nu är den omöjlig. När kroppen låg på
marken, förefaller det ock sannolikare att ryttarne, äfven om de varit till
fots, skulle sticka efter den än hugga på den.
3) Salvius (II. 10).
4) Theet (III. 9).
5) Berlepsch (II. 12). Kreilsheim (II. 4).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
