Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
OM GUSTAF’ II ADOLFS DÖD.
35
det någonting så naturligt i framställningen af denna episod
att den knapt kan vara uppdiktad. Konungen hade fallit af
hästen, Leubelfing såg det, red dit i sporrsträck, steg af sin
häst och försökte hjelpa konungen att stiga opp, men förmådde
det icke. Några fiendtliga ryttare fingo (i töcknet) se detta,
redo dit »und wissen wollen, wer dieser sei»; derefter följer
berättelsen om skotten samt huru Leubelfing blef liggande på
marken, till dess två hofjunkare satte honom på en häst och
sedermera i hofmarskalkens vagn, »auf welcher er zu
Naumburg in der Frauen Kochs seel. Wittib Behaussung
einkom-men», samt huru han vårdades af fru Koch och doktor Romano.
Berättelsens anda häntyder alldeles icke på något begär af den
unge Leubelfing att göra sig vigtig eller omtalad1).
Men lyckligtvis är von Khärs anförda bref ingalunda den
enda källan för den Leubelfingska berättelsen. Richelieu
känner den med namn och allt, och i »the Swedisch Intellegencer»2)
anföres ett bref från hertig Bernhards fältprest, Nicephorus
Kesel, som berättar hela den Leubelfingska episoden, och det
till på köpet i vissa afseenden vidlyftigare än von Khär, så att
han icke han ha lånat sin berättelse från dennes bref3). Kesels
berättelse är dessutom till form och anda så olik von Khärs,
att det ej kan talas om lån af den ena från den andre; Kesel
behandlar konungen såsom hufvudpersonen, von Khär —
Leubelfing; Kesel beskrifver konungens sårande (och alldeles
riktigt), von Khär omtalar det mera i förbigående, o. s. v.
Dessutom ha vi andra stöd för riktigheten af den
Leubelfingska berättelsen i hvad -den rör Gustaf Adolfs fall. Grubbe
omtalar i sin skrifvelse den 13 Nov. (II. 7.) att, sedan
konungen blifvit liggande på marken, har en kommit till honom och
frågat hvem han var, hvarpå Gustaf Adolf svarat att han var
*) Någon svensk som reser genom Naumburg, skulle väl kunna göra ett
besök i Wenzels-kyrkan derstädes för att afskrifva Leubelfings grafskrift samt
offentliggöra den. Det är ganska möjligt att vigtigare slutsatser kunde
dragas af en sådan grafskrift än man på förhand föreställer sig.
2) S. 138 f. Stället aftryckt hos Droysen, a. st. s. 223 f.
3) Deremot ligger det ingenting osannolikt i det antagande att hertig
Bernhards fältprest i Naumburg kommit i beröring med
»Domkyrko-altar-kustoderna» derstädes och på den vägen lärt känna berättelsen om konungens
död. Richelieus memoirer förmodas i fråga om slaget vid Lützen grunda sig
på uppgifter, som på ett eller annat sätt kommit från hertig Bernhard
(Odhner); bland dennes omgifning måste den Leubelfingska berättelsen tidigt ha
varit bekant, ty memoirerna innehålla den hel och hållen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
