Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 OM SVERIGES YTTRE POLITIK EFTER STATSHVÄLFNINGEN 1772.
163 *
ambassadör, som för Vergennes i Stockholm skildrades de
diplomatiska framgångarne med något starkare färger än verkligheten.
Redan vid första underrättelsen om revolutionen uppmanade man
konung Gustaf från Versailles att »ej vara orolig för sina grannar —
det skall bli vår sak att hålla dem i styr» l); och det svar på
underrättelsen om konung Fredrik II:s hotelser, som Frankrikes
utrikesminister afgaf, var väsentligen beräknadt att lugna
farhågorna och inskärpa de politiska grundsatser, som ej borde
öfvergifvas, äfven under kritiska förhållanden.
Hertigen af Aiguillon försäkrar i detta bref (20/10) 2) a^t de
underrättelser, som ingått från Danmark och Petersburg, vore af
vida mindre oroande beskaffenhet än man i Stockholm uppfattat
dem. Man hoppades, att Durand i Petersburg skulle lyckas att
inleda frågan om en allians mellan Sverige och Ryssland. Genom
att Frankrike toge initiativet i denna fråga skulle man
undvika, att konungens af Sverige värdighet blefve lidande och att
det goda förhållandet till Turkiet blefve rubbadt3).
Fortsättningen af kriget mot Turkarne och en mängd omsorger, som de
nya landvinningarne i Polen gjorde nödiga, skulle länge betrygga
Sveriges lugn från ryska sidan. Den vresiga och befallande
tonen i konungens af Preussen bref borde uppskattas till sitt
rätta värde: han hade valt detta uttryckssätt för att injaga skräck
hos sin systerson och sin syster, enkedrottningen. Han vore för
klok att icke inse, att hvarje företag mot svenska Pommern skulle
blifva en förolämpning mot kejsaren och romerska riket, hvilket
icke borde tåla ett dylikt försök till kränkning af Vestfaliska
freden. Berättelserna om hans inflytande i "Wien vore säkert
öfverdrifna. »Hos konungen af Preussen lönar det sig
emellertid icke för Versailler-hofvet att göra några föreställningar.
Hos honom finnes endast list, förställning och kanske afundsjuka
i allt, hvad han skrifver och gör i denna fråga» 4).
D’Aiguillon till Vergennes ’% 1772.
2) Till större delen af sitt innehåll öfverensstämmande med hvad Creutz
d. 19/io inberättat om sitt samtal med d’Aiguillon. Se Hist. Handl. III:
812 o. f.
3) Jfr Scheffers bref 18/9 1772 till Creutz, tr. i Hist. Handl, IV: 294.
4) "Ce prince deviendra longtemps le fléau de l’Europe. Les sottises de
la cour de Vienne Font encouragé à tout entreprendre; nul frein, nulle pudeur
ne le retient plus» — skrifver Creutz om Fredrik II till hans systerson Gustaf
III, 76 1773. (Riksark.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
