Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
ELOF JTEGNÉR.
34
uttalanden. Hon ansåg det fördelaktigt för Österrike, om Sveriges
inre förhållanden »kunde vinna stadga» och var långt ifrån att
vilja göra gemensam sak med Preussen och Ryssland1).
A sin regerings vägnar gjorde Rohan de varmaste
föreställningar till förmån för Sveriges sak, afslog bestämdt förslaget
om jemkningar i Sveriges regeringsform, förklarade
Frankrikes bestämda afsigt att, om så skulle kräfvas, med vapenmakt
understödja Sverige, samt begärde att få en bestämd förklaring,
på hvilken sida Österrike i detta fall ernade ställa sig. Han
erhöll till slutligt svar af furst Kaunitz, att kejsarinnan lifligt
önskade fredens bibehållande och för sin del ernade iakttaga
den strängaste neutralitet. Mot en hjelpsändning af Frankrike ville
det icke lägga hinder i vägen; och till Österrikes sändebud i
Petersburg furst Lobkowitz hade afgått befallning att söka förmå ryska
hofvet till »moderation» mot Sverige. — Hertigen af Aiguillon
underhandlade under tiden lika ifrigt med österrikiska sändebudet
grefve Mercy d’Argenteau 2), hvilken mot honom från början fört
ett mera lugnande språk, än Kaunitz i Wien. d’Aiguillon
yttrade sig under dessa förhandlingar stundom med den värme, att
man i Wien fann att han behandlat Mercy »assez
impertinem-ment» 3). På franska hofvets föreställningar rörande baron
Wiedmanns uppförande i Stockholm lemnades tillfredsställande svar4).
För att nu förebygga, att den unge konungen af Sverige,
oroad af krigsrykten och ömtålig om sitt lands ära, företoge
någon öfverilad åtgärd, som skulle kunna korsa Frankrikes planer
för Nordens politik, var franska kabinettet angeläget att framställa
sakerna i så ljus dager som möjligt. Så väl för grefve Creutz i
Paris, hvilken efter revolutionen erhållit värdigheten af svensk
Se Corresp. secrète entre Marie-Thérèse et le c:te Mercy d’Argenteau,
publ. par d’Arneth et Geffroy I: 379, 410, 426. I sammanhang med ett yttrande om
Sveriges angelägenheter klagar Maria Theresia för denne sin förtrogne vän bittert
öfver att hon af Preussen och Ryssland blifvit förledd till Polens delning.
Hon skrifver: Ils nous ont bien mené par le nez: j’en suis inconsolable. Si je
pouvais me consoler, c’est que j’étais toujours contraire à cet inique partage,
si inégal, et à nous lier avec ces deux monstres, même au risque de faire
plutôt la guerre.
2) Se Creutz’ dep. från Paris, tr. i Hist. Handl. III, passim.
3) Joseph II till storhertigen af Toscana 2/n 1772 i »Maria Theresia u.
Joseph II». Corresp. herausg. v. Arneth I: 384.
4) I bref till Mercy beklagar sig kejsarinnan Maria Theresia öfver W:s
»conduite irreguliére. Il est non seulement ouvertement brouillé avec
Ver-gennes pour des motifs d’étiquette . . . mais s’étant lié avec le ministre Russe,
il s’est mis à la tête du partie mécontent». (Corresp. secr. I. 426).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
