Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 OM S VE RI G KS YTTRE POLITIK EFTER STATSHVÄLFNINGEN 1772. 177
ung furste, som ville injaga skräck hos sina grannar, samt att
derigenom förmå Europas hof att med lugn åse huru man åter
lade bojorna på honom.
Från Petersburg, Wien och Konstantinopel inberättades
sedermera, att historien om Löwenhielms uppträdande i Norge äfven der
genom danskarnes försorg vore känd och uttyddes i
öfverensstämmelse med danska hofvets önskningar’). Så mycket angelägnare var
man, både i Paris och Stockholm, att vederlägga dessa rykten.
Upprepade gånger erinrade d’Aiguillon om nödvändigheten att
ådagalägga konungens oskuld inför Europa; och då det dröjde
med utarbetandet af Scheffers förklaring i ämnet, erhöll
Vergennes bestämd befallning att erinra, »att konungen af Frankrike
ansåge sig hafva rätt att fordra, att intet tvifvel lemnades öfrigt
rörande renheten af konungens af Sverige afsigter, för hvilken
han beständigt och offentligt iklädt sig ansvar»2). Innan denna
allvarsamma anmaning hann anlända, hade dock Scheffer genom
Vergennes (2/3 1773) afsändt den bebudade vederläggningen, hvilken
var afsedd att delgifvas Europas hof och som Vergennes fann vara
»la réfutation la plus victorieuse d’une accusation aussi fâcheuse».
Dess rubrik var »Réflexions sur les bruits que la cour de Dannemark
fait courir d’un prétendu projet de révolté formé par le roi de
Suède et qui a du s’exécuter en Norvège». Denna förklaring
innebär ett rättfärdigande af konungens hela uppträdande mot
Danmark efter d. 19 Augusti 1772 samt redogör utförligt för alla
åtgärder, som blifvit vidtagna mot Norge, konungens resa och
beröring med de danska befälhafvarne o. s.. v. Den Löwenhielm
-ska frågan vidröres mera i förbigående, och uppmärksamheten
fästes derpå, att danska regeringen, i stället att, såsom man
kunnat vänta, begära att Löwenhielm stäldes till ansvar och
straffades, skyndat att till Europas hof kringsända obevista
beskyllningar 3).
*) d’Aiguillon till Vergennes 18/2 1773.
2) d’Aiguillon till Vergennes V3 1773.
3) Så väl Scheffers uppsats som anklagelseakten mot Löwenhielm Unnas
utförligt refererade i Y. Nielsens »Gustav III:s norske Politik s. 12 -27.
Hofjunkaren Crispin Löwenhielm, som sålunda kommit att sätta så många
diplomatiska pennor i rörelse, försvinner sedan ur historien, liksom han före
1772 veterligen på intet sätt ådragit sig allmännare uppmärksamhet. Född 1739,
hade han någon tid tjenstgjort såsom notarie i Göta hofrätt och 1762 hugnats med
hofjunkaretitel, samt var sedermera såsom brukspatron bosatt i Vermland.
Död 1809. Såsom bosatt i gränsprovinsen till Norge kunde han ofta hafva
anledning till resor i detta land, utan att behöfva betraktas såsom hemlig agent,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
