Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
ELOF JTEGNÉR.
34
Det synes af dessa Panins yttranden, att det öfvermodiga
språk, soin Ryssland samtidigt förde i Sverige, ingalunda
motsvarades af obetingadt förtroende till dess krafter att segerrikt
bestå striden. Också visade det sig, då i början af 1773 den
nya fredskongressen i Bukarest syntes röna samma öde som
dess föregångare i Focsiani, ocb den efterlängtade freden med
Turkiet ånyo framflyttades till en oviss framtid, att de krigiska
planerna mot Sverige blefvo mindre bestämda. Redan d.
skrifver Grunning: »Noga öfverlagdt, är det knappast sannolikt,
att Ryssland har för afsigt att anfalla Sverige i närvarande
ögonblick. Ingenting annat än ryska regeringens öfvertygelse
att Frankrike fördröjer fredens afslutande genom sina
försäkringar till Turkarne, att konungen af Sverige ernår anfalla
Ryssland och att han verkligen förbereder ett angrepp, skulle
kunna göra det förklarligt. Panin gjorde visserligen för några
månader sedan ingen hemlighet af kejsarinnans afsigter att
till våren, i förening med de derför intresserade makterna,
göra ett försök att återställa den svenska författningen; men
man räknade då på att freden redan nu skulle ha varit
afslutad. Likaledes litade man på vår samverkan med kejsarinnan,
hvarigenom Danmark skulle bli i stånd till ett verksamt
deltagande. Denna sistnämda makts oförmåga härtill och våra
afvisande svar måste naturligtvis hafva tvingat kejsarinnan att
uppgifva sina planer». — Och några veckor längre fram, sedan
fredskongressens sprängning syntes afgjord, hemstälde ryska
utrikesministern till Grunning, huruvida någon rimlig anledning skulle
kunna finnas att antaga, att Ryssland under dess närvarande
belägenhet skulle hysa anfallsplaner mot Sverige, samt
huruvida de krigsanstalter, som blifvit företagna, kunde anses som
annat än nödvändiga försvarsåtgärder mot en djerf och
ärelysten granne *).
Det finnes ingen anledning att antaga, att dessa sistnämnda
försäkringar, afgifna vid denna tidpunkt, icke voro uppriktiga.
Men å andra sidan voro de »försvarsanstalter», som Ryssland
under hösten och vintern vidtog mot Sverige, väl egnade att
ingifva farhågor. Utom de krigsförberedelser, som genast
anbefaldes2) vid första förskräckelsen öfver revolutionen, hade sä
*) G:s dep. Mars.
2) Se ofvan sid. 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
