Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
ELOF JTEGNÉR.
34
Grud vet hvad man derom tänka skall, som dessemellan göres
och företages». Och längre fram berättar han l^n’.)• »Man
bedyrade uti de skönaste tillsägelser att emot Sverige ej något
ovänligt påsyftades, och man armerade med händer och fötter
emot svenska gränsen, som skulle ett krig i dag eller morgon
vara för dörren. Detta ovanliga sätt att gifva vänskapsbetygelser
lade på sig sjelf en skugga, som mycket fördunklade deras vackra
dag». — Likväl fruktade Ribbing på det hela mindre för
direkta anfallsplaner mot Sverige, än hans legationssekreterare
Kiörning, som på egen hand skref politiska rapporter till svenska
kabinettet, hvilka voro vida mera egnade att ingifva farhågor.
Han uttryckte den öfvertygelsen, att Panins fredsförsäkringar
hade föga att betyda, då oenigheten mellan honom och
gunstlingen Orloff beröfvat honom kejsarinnans förtroende; samt
uppmanade till kraftiga försvarsanstalter å svensk sida J).
Äfven för Frankrikes sändebud Durand betygade Panin
Rysslands fredliga afsigter mot Sverige. Han försäkrade honom2)
på »parole d’honneur et foi de gentilhomme», att Ryssland icke
ernade anfalla Sverige och icke ens söka undergräfva dess lugn
genom ett hemligt krig; att de militära åtgärder det vidtagit,
vore helt och hållet defensiva, samt att Ryssland icke hade
någon annan afsigt än att sätta sin gräns mot Sverige i samma
försvarsduglighet, som den egde innan utbrottet af kriget med
Turkiet. Ingenting kunde vara honom heligare än dessa löften;
och han skulle hellre lemna sitt embete än svika dessa
försäkringar. Franska regeringen, så väl som dess ombud i
Petersburg, betraktade också länge på denna grund Rysslands rustningar
med större lugn än man gjorde i Stockholm.
I Februari 1773 inträffade plötsligt ett omslag i franska
sändebudets åsigter rörande Rysslands hållning. Krigsrustningarne antogo
äfven i hans ögon för stora dimensioner för att kunna betraktas
såsom blott försvarsåtgärder; och ryktena om Panins vacklande
ställning vid ryska hofvet förtogo verkan af dennes fredliga
försäkringar. Durands bref från Petersburg såväl till Yergennes
som till d’Aiguillon uttryckte lifliga farhågor för ett stundande
anfall mot Sverige, och försatte icke blott svenska regeringen
ï) Kiörnings dep. ^ Febr. £brr; 177B. R. A.
2) Enligt Creutz’ depesch från Paris 21/2 1773. R. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
