Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 OM SVERIGES YTTRE POLITIK EFTER STATSHVÄLFNINGEN 1772. 197 *
sistnämnda land i en misstänkt dager, och att särskildt franska
ambassadörens täta samtal med konungen måste ådraga sig
uppmärksamhet.
I likhet med sin medbröder Grunning i Petersburg ansåg
emellertid Goodricke det osannolikt, att något krig skulle komma
till utbrott i den närmaste framtiden, då hvarken Ryssland eller
Sverige vore i stånd att med utsigt till framgång börja
fiendtlig-heter ’). —
De förhoppningar, som kunde byggas på dessa
underhandlingar i Petersburg, London och Stockholm, måste dock vara
osäkra nog; och det var till den gamle bundsförvandten
Frankrike, som man framför allt vände sig med böner, ej blott om dess
medling på diplomatisk väg — i rikt mått hade franska kabinettet i
detta afseende redan stått till tjenst — utan äfven om materiel hjelp.
Underhandlingarne härom hade i sjelfva verket fortgått, långt
innan faran syntes öfverhängande.
Redan vid de första tecknen till ovilja hos Sveriges grannar
öfver statshvälfningen hade konung Gustaf uttryckt sin oro för
Ludvig XY, och hans minister i Paris fått befallning att söka
utverka »ett extra-ordinairt understöd af några millioner», för
att iståndsätta flottan och arméen 2). Franska kabinettet var icke
obenäget att lemna det begärda understödet, men fordrade
bestämda uppgifter om de verkliga behofven och en formlig
förbindelse att använda dessa medel till åstadkommandet af en
viss krigsstyrka, hvilken genom en särskild konvention skulle
närmare bestämmas. Frågan om konventionen väckte
svårigheter i Stockholm, dels på grund af hänsyn till Sveriges
grannar, hvilkas misstänksamhet derigenom skulle ökas, dels väl
äfven på grund af det för Sveriges sjelfständighet nedsättande i
ett dylikt legokontrakt. Från fransk sida uppstäldes det dock såsom
ett oeftergifligt vilkor, och i midten af December 1772
framlades resultatet af underhandlingarne mellan d’Aiguillon och Creutz i
ett förslag till öfverenskommelse mellan Sverige och Frankrike,
hvarigenom den sistnämnda makten förband sig att årligen und^r
trenne år, räknadt från 1 Jan. 1773, qvartalsvis betala en summa
af 800,000 livres, mot det att Sverige d. 1 Jan. 1776 hade
färdig en krigsstyrka af 47,456 man, 21 linieskepp och 8 fregatter. Der-
!) G:s depescher 19/3.
2) Se ofvan sid. 20; Scheffer till Creutz 2/10 1772. Hist. Handl. IV: 304
HisU Bibliotek. 1879, 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
