Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
ELOF JTEGNÉR.
34
jemte lemnades utsigt, att om summan skulle visa sig
otillräcklig, den skulle kunna ökas med 600,000 1., hvarigenom hela
Frankrikes understöd skulle stiga till 3 millioner1).
Ännu vigtigare än denna konvention blef under Sveriges
brydsamma belägenhet den samtidigt gifna försäkran, att
Frankrike, i händelse af anfallskrig mot Sverige, skulle sända
en armé af 12,000 man till dess hjelp. Frågan om sättet att
öfverföra dessa hjelptrupper i händelse af ett krig blef, jemte
frågan om tiden för subsidiernas betalning och möjligheten af
dessas ökande, det stående ämnet i den diplomatiska
brefvexlingen mellan Sverige och Frankrike vid denna tid.
I det bref till Frankrikes sändebud i Sverige, i hvilket
hertigen af Aiguillon redogör för sin underhandling med grefve Creutz
rörande konventionen och den eventuella hjelpsändningen (d.
19 Dec. 1772), framlägger han samma plan för Sveriges
försvar i händelse af ett krig, som han meddelat denne
sistnämnde2). På grund af de meddelanden, han redan i Oktober
1772 erhållit från England3), ansåg han det omöjligt att
af-sända en fransk flotta till Östersjön utan att utsätta sig för
krig med England. I stället borde en svensk örlogseskader
afgå till höjden af Jutland för att der möta de transportfartyg,
som från Dunkerque skulle öfverföra de franska hjelptrupperna.
Dessa borde väsentligen användas mot Danmark, och svenska
härens hufvudstyrka mot Ryssland. För Pommerns försvar
skulle Frankrike söka sörja genom värfvande af hessiska
och mecklenburgska trupper, hvarom underhandlingar skulle
inledas. — Med afseende på penningeunderstödet gör
d’Aiguillon följande tillägg: »Konungen har uttryckligen befallt mig
att vaka öfver användningen af dessa medel, och ni bör icke
under någon som helst förevändning tillåta att de brukas för
andra ändamål, samt lemna mig en noggrann redogörelse för
deras användning». Det synes alf detta och liknande yttranden,
att man äfven i Frankrike icke utan en viss misstro
betraktade svenska regeringens sätt att handhafva penning-understöd,
samt hade i friskt minne frihetstidens riksdagar, då man gaf »ur
*) Se den närmare redogörelsen för dessa underhandlingar i Scheffers och
Creutz brefvexling, tr. i Hist. Handl. (III: 314, 341, 364 o. IV: 304, 332
m. fi. st.).
2) Jfr Creutz’ depesch ,7/t2 1772. Hist. Handl. III: 365 o. f.
3) Se ofvan sid. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
