Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
C. T. ODHNER.
10
vara tvifvel underkastadt, att sedan Habsburgarne och ligan
blifvit herrar i Tyskland, de ej skulle ha töfvat länge att
understödja Sigismunds anspråk på Sveriges tron. Det var derför
ett klokt förutseende som dikterade Gustaf Adolfs afsigt att
redan nu uppträda i Tyskland, efter den gamla regeln att det är
bäst sätta yxan till roten af det onda, att det är lättare stämma
i bäcken än i ån. Hr M. såsom strateg borde väl veta, att en
klok fältherre, som väntar ett anfall af fienden, icke låter denne
välja det för sig gynsammaste ögonblicket, utan tvärtom söker
genom anfall förekomma anfallet.
Emellertid blefvo omständigheterna sådana, att Gustaf Adolf
ej ansåg sig ännu kunna med fördel uppträda i Tyskland; han
öfvergaf derför tills vidare tanken derpå och fortsatte sitt krig
mot Polen, men flyttade det 1626 till Preussen och närmade sig
derigenom den tyska krigsteatern, särskildt de kejserliga
arf-länderna, der missnöjet jäste hos de förtryckte protestanterna;
derigenom hindrade han ock alla försök att i Preussen upprätta
en polsk sjömakt. Samtidigt härmed togo händelserna i
Tyskland en allt betänkligare vändning. Kristian IV och Mansfeld
voro slagna, danska halfön öfversvämmades af de kejserlige,
hela den tyska Östersjökusten utom Stralsund kom i Wallensteins
händer, och denne energiske man arbetade af alla krafter på att
skapa en kejserlig-sp£nsk flotta i Östersjön. Till Polen afgick
1627 den första hjelpsändningen af kejserligt krigsfolk. Till och
med hr M. erkänner, att vid denna tid (1627—28) en verklig
fara kunnat uppstå för Sverige, i fall "Wallenstein lyckats sätta
sina maritima planer i verket. Men detta senare var enligt hr
M. fullkomligt chimeriskt och outförbart, enär de svenska och
danska flottorna alltid skulle ha förblifvit den kejserliga
öfverlägsna. Men hur skulle det ha gått, om den danska flottan
antingen råkat i kejsarens våld eller frivilligt uppträdt vid sidan
af den kejserliga? — detta senare skulle tydligen ha inträffat,
om Gustaf Adolf följt Oxenstjernas af hr M. förordade råd och
vändt sig emot Danmark i stället för Tyskland, för att bringa
den skandinaviska halfön under en spira. Hur skulle det ha
gått, om Wallenstein genom en storartad kraftansträngning eller
genom en lycklig öfverrumpling till slut blifvit herre öfver
Stralsund och äfven kunnat förfoga öfver Hansestädernas maritima
krafter, eller om kejsaren i 1629 års fälttåg kommit i besittning af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
