Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
NÅGRA KRITISKA ANMÄRKNINGAR RÖRANDE SLAGET VID LÜTZEN.
269
mann erinra oss om, att vårt modersmål vid sagde tid var föremål
ej blott för lefvande kärlek, utan ock för vetenskapliga forskningar.
Då en sådan undersökning skulle föra oss alltför långt från vårt ämne,
nöja vi oss dock med att anmärka det. oblida öde, som hvilat öfver
vår äldre språkforskning. Räkna vi med den anspråkslösa början till
en sådan under 16:de seklet, så hafva vi ju sett, att jesuiternas
svenska språklära spårlöst försvunnit; och de tre latinska grammatikor,
som trycktes i Sverige under samma århundrade, hafva, om vi ej
misstaga oss, alla tre blifvit bevarade endast i unika exemplar. Föga
bättre gestalta sig dessa förhållanden under den närmast följande
tiden. Omkring år 1630 sysselsatte sig en viss Bengt Matsson
Ryssetolk med betydande språkliga arbeten. Han hade då icke blott
utarbetat ett, såsom det synes, ganska vidlyftigt ryskt-svenskt lexikon
samt var färdig att börja ett svenskt-ryskt sådant, utan »aktade ock
med Guds tillhjelp göra en rysk grammatika.» Nu äfvensom
följande år begärde han massor af papper för att kunna renskrifva sitt
arbete. Hvad soin för öfrigt blef af detta, känna vi ej 2). — Något
senare, år 1636, utgaf deri bekante Joh. Bureus ett »Specimen
primaria^ linguæ Scantzianæ» 3). Ehuru obetydligt till det yttre, såsom
tryckt »in ch arta patente» och dertill meddelande blott ett schema af
substantivens och adjektivens böjningar och syntax, borde detta verk
varit af intresse för oss. Då Runolf Jonsons bekanta gramatika ej
utgafs förr än år 1651, få nämligen Burei tabeller väl anses för det
äldsta försöket till en isländsk språklära. Om deras beskaffenhet för öfrigt
kunna vi så mycket mindre döma, som intet exemplar af de samma
kommit till vår tid. — Hvad åter de rätt talrika bearbetarne af vårt
modersmål iindcr samma sekel angår, ligga deras vidlyftiga samlingar till
största delen glömda och förbisedda uti biblioteken: vi erinra blott
om Aurivillius (Linköpings st. bibi.), Ehrericrona (Lunds univ. bibi.),
Salberg (Nordinska saml. i Ups. univ. bibi.). Man kan således med
skäl påstå, att egentligen blott två språkliga arbeten af svenskar
under 1600-talet kommit till heders: Æschilli Petræi Linguæ Einnicæ
brevis institutio (Abo 1649) och Tjällmanns grammatica suecana,
äller erm svensk språk- och skrif-konst (Stockh., 1696). Den senare
har af vår tids främste man på detta område, Rydqvist, kallats den
förste uppodlaren af det grammatiska fältet inom våra bygder, ett
namn, på hvilket han äfven sjelf i sina skrifter och sina inlagor till
Karl XI framstälde anspråk.
1) »Donatus de novo revisus» — — —. Upsala, 1515. Jfr E. M. Fant:
Supplementum annalium typogr. sæc. XVI in Svecia, s. 6.
[Johannis Billii Svecij »Prima Grammatices rudimenta in gratiam puerorum
scholæ Regiæ Stocholinensis concinnata». Stockh. Tr. af Andr. Torstani 1579.
Ups. univ. bibi.
»Grammatica Philippi Melanthonis recognita et locupletata. Accessit
trac-tatus de Orthographia recens». (: Mel. latinska grammatika pä 517 sid.). Stockh.
Tr. af A. Gutterwitz. 1584. Kongl. Bibi.
2) »Collectanea de scriptoribus suecicis (Riksark.), I. fol. 181—183.
3) Jfr Scheffers Suecia literata s. 51.
A» G. Ahlqvist,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
