Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79 SVENSKA AFRIKANSKA KO M PAN JETS HISTORIA, 323
skepp skulle afgå — kunde hrr direktörer möjligen komma
till en annan resolution. Leyonberg försökte väl ånyo att få
Morman med, men nya bestämda ordres gjorde det omöjligt;
och på hans klagan hos hertigen af York svarade denne, att
han väl ville göra Sverige till viljes, men intet förmådde emot
alla de öfrige delegarne. Under tiden fick Leyonberg veta, att
chefen för den engelska expeditionen hade en hemlig ordre,
att han, under hand, om tillfälle gåfves, skulle bringa Cabo
Corso i Englands händer, dock »med hosfogad cautel, att
sådant med ali dexteritet skedde, utan att gifva någon publique
offense, eller sken af hostilitet».
Så i handling. I orden visade både konung Carl och alla
vid engelska hofvet sig så »affectionerade» emot Sverige, att
Leyonberg i sina bref till svenska regeringen kunde förklara
»att nu fast ingen potentat här i så hög æstimation är som
Eders Kongl. Maj it»1).
När ali förhoppning att på förenämnda sätt få ett budskap
till Cabo Corso var afskuren, föreslog Morman (i bref till De
Geer och Wolters) att såsom svenskt naturalisera ett främmande
mindre fartyg, montera det och förse det med last och
ammunition, i afsigt att dermed komma fortare till Guinea än chefen
för de engelska skeppen, amiral Stokes, emedan denne skulle
först besöka Madeira och Gambo. Leyonberg afstyrkte dock
förslaget, emedan »om Morman skulle dela med England, torde
han finna sig bedragen».
Det var således engelsk egennytta och afundsjuka, som
betog Sverige äfven den sista utvägen att i rättan tid erhålla
förbindelse med kolonien, och söka förhindra dess förlust. Och
dennas öde var härmed afgjordt2).
Att söka med våld återtaga den nu för andra gången
förlorade kolonien, derpå synes man i Sverige aldrig hafva tänkt,
knappast på att genom underhandlingar söka återvinna den.
Men deremot var det verkligen inom svenska rådet mer än en
0 Leyonbergs br. t. K. M:t d. 16, 23 o. 30 Jan. samt 6 o. 13 Febr. 1663.
2) Ett anmärkningsvärdt bref från svenska regeringen till Johan Claesson
Tay, dat. d. 28 Nov. 1662 — se bilagan 8 — som Morman medförde, och
hvilket bref var ämnadt att hålla negerhöfdingen »i humeur» tills undsättning
kunde ankomma, framkom således aldrig till sin bestämmelseort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
