Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
SVENSKA AFRIKANSKA KO M PAN JETS HISTORIA,
369
med tillhörande områden och platser — inträffade omedelbart
efter det att svenska regeringen ändtligen underrättat sina
representanter i Haag om verkliga lydelsen - af den i Köpenhamn
afslutade fredstraktaten, hvilket skedde först i Februarii 1664.
Det var egendomligt nog att det dröjde så länge innan svenska
regeringen gaf sina agenter del af samma traktat, då ett blott
uppvisande af den samma, — och den var tryckt i ett stort
antal exemplar — med ens skulle gjort slut på alla Danskars
och Holländares föregifvanden och deraf följande trassel1)
Emellertid tjenade Danmarks på ali grund blottade
påståenden rörande Cabo Corso Holländarne till förevändning att
draga ut på tiden. Generalstaterne uppdrogo på grund af dem
åt sin resident i Köpenhamn att med danska regeringen
underhandla om afstående af Danmarks föregifna rättigheter i Guinea,
och för att ställa Danmark till freds skulle Generalstaterne
efterskänka något af räntorna på Danmarks skuld från sista
kriget. En sådan uppgörelse kunde hafva skäl för sig i alla
fall, då Danskarnes öfriga klagomål voro fullt berättigade;
men Generalstaterne kände mycket väl till osannfärdigheten af
Danmarks påståenden rörande Cabo Corso, och begagnade sig
deraf endast för att vinna uppskof och få pruta med Sverige.
Om bevis härför behöfdes, så finnes ett sådant i holländske
residentens i Köpenhamn, Le Maires framställningar till
Generalstaterne i ämnet. Han rådde nemligen vid ett besök i Haag
(Julii 1664) staterne att hellre bifalla de danskes än de svenskes
anspråk, »ehuruväl desse (Svenskarne) kunna hafva bättre raison
och rätt än de förre»; men man borde considérera att de danske
voro »nonchalante, ignorante och negligente i deras intressen,
*) Danskarnes fordringar af Holländarne — sedan de nödgats utstryka Cabo
Corso från listan — på hvilka de äskade bestämdt ja eller nej, voro: 1) fri och
oturberad handel på Guinea; 2) ersättning för borttagna fartyg, gods, liden
skada och intresse; 3) återlemnande af tagna fästen och »loger»; 4) ordres till
Westindiska kompaniet att inställa alla fiendtligheter mot Danskarne; 5)
konferens med Generalstaternes deputerade för biläggande af tvistigheter. Danske
residenten Charisius qvaliiicerade i sin skrift till Generalstaterne Westindiska
kompaniets folk såsom »bösartige unterthanen und muthwillige friedenstöhrer»,
och han rådde till åtgärder mot kompaniet, innan den uppblåsta elden
utbrutit till en stor brand. Holländarne åter ansågo Danmarks fordringar såsom
bevis på grof otacksamhet, i det Danmark så snart förgätit Holländarnes stora
och ojemförliga välgerningar, som icke hade sparat hvarken blod eller
penningar för att salvera konungen af Danmark, som dem nn derföre vore skyldig
väl 14 millioner. Joh. Casp. Matz’ br. t. reger, d. 15 Febr. o. 3 Mars, bland
Appelboms br. »Holland.» Áppelboms br. d. 18 Mars 1664.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
