Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
VICTOR GRANLUND. ,
84
särdeles i commercier, och alltså intet dangereuse för Holland,
der au contraire de svenske vore kloke, clairvoyante och
vigoureusement entreprenante et valde invigilantes et insidiantes
commercio», hvilka Generalstaterne borde på alla sätt hålla
tillbaka och hindra; vidare voro alle(?) delegarne i det danska
afrikanska kompaniet Holländare, soin droge hela profiten till
Holland, der de hade sina rätta kapitaler. Han straffade
likväl mycket de danskes »iniquitet och ofunderade skäl»1). Ett
annat bevis är, att Generalstaterne, samtidigt med förenämnda
beslut om underhandlingar med Danmark, erbjödo sig att
ersätta Sverige eller svenska Afrikanska kompaniet 62 à 63,000
rdr för skeppet Christina och lika mycket för laddningen och
kolonien, eller tillsammans 125,000. Svenska kompaniet,
menade de, kunde ej fordra allt hvad det utlagt. En del hade
Carlof tagit, och sedan återstod för kompaniet ingenting mer
än skeppet och »les simples pretensions sur les costes de
Guinée», och äfven dessa disputerades kompaniet af flera makter.
Silfvercrona synes nästan varit benägen att antaga hvilken
summa som helst, och han visade sig i flera bref mycket
ängslig att ej tids nog hinna afsluta uppgörelsen, innan dels
Holländarne förvärfvat sig Danmarks pretensioner, dels större
svårigheter uppstode för dem att betala, eller en
öfverenskommelse möjligen blifvit träffad mellan Staterne och England om
Guineakoloniernas öfverlemnande åt denna senare makt2). Han
0 Appelbom, som oupphörligen meddelar sin regering de mest hemliga
handlingar och bref, vexlade mellan Generalstaterne och deras ministrar eller
mellan andre diplomater, har också lyckuts få en fullständig redogörelse tor
Le Maires framställning. A:s br. t. K. M:t d. 25 Julii 1664.
2) Om det komme till en uppgörelse mellan Staterne och Engelsmännen,
skrifver han, så skulle de senare »former beaucoup de droit sur Cabo Corso,
et. allégeront, qu’eux ont esté les premiers qui y ont eu des loges avant les
Suédois, et qu’outre cela ils ont depuis faiet des Traittez avec le Roy de Fetu
pour y negotier librement; dont le contenu cydevant a esté envoyé aux
Directeurs en Suede: et cet contract des Anglois avec le dict Roy de Fetu a fort
preiudicie au premier Traitté, que les Suédois avoient faiet avec le dict Roy.
L’affaire de Guinée se va doncq mettre à telle confusion qui ne sera pas à
desmeler. La Suede, l’Angleterre, la Dennemarque, cet Estât, y auront leurs
pretensions: raisons et contraraisons seront de part et d’autre; les Hollandois
avancent desia qu’ils tiennent le fort de Cabo Corso, non des Suédois, mais de
Barbares, qui l’avoient pris sur les Suédois. Je souliaiterois doncques de tout
mon coeur de pouvoir tirer telle somme d’argent pour les pretensions que Sa
Maj:te y a, que ses subjects a peu prez en pussent estre contents,
carj’appre-hende un par trop grand disordre a l’avenir». Silfvercronas br. t. M. G. De
la Gardie d. 19 Aug. 1664.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
