- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
391

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

83

SVENSKA AFRIKANSKA KO M PAN JETS HISTORIA,

393

ning af det dem tillkom. Regeringen befalde visserligen Dohna
och Appelbom att till kompaniets fullmäktige utbetala
återstoden af ersättningssumman1), och svenske kommissarien i
Amsterdam GTerhard De Geer2), såsom fullmäktig för
kompaniets delegare och sin farbroder Stephan De Geer, jemte L.
Wolters enka, infunno sig i Haag för att uppbära densamma,
men — förmådd dertill af bristen på tillgångar att aflöna de
trupper, som måste hållas i fält i Brehmen, hade regeringen
då redan lagt beslag på hela summan, och fordringsegarne fingo
tillsvidare för allt samm ans nöja sig med förhoppningar om att
snart få godtgörelse eller vederbörlig säkerhet3). Denna
godtgörelse inträffade för Wolters arfvingar först nära 50 år
derefter eller 1716, för kompaniets öfrige delegare redan 1670 med
halfva summan och »god försäkring» på resten. Redan året
efter traktaten i Haag ingingo delegarne till regeringen med
en underdånig supplik, så väl för sig sjelfve, som för nämnde
L. Wolters enka, om betalning. Främst bland delegarne
undertecknades denna supplik af den åldriga Ebba Brahe, och såsom
deri tredje i ordningen, den om Sveriges industri högt förtjenta
Maria Sophia De la Gardie4). De svenske delegarne blefvo
efter ett par år ihågkomna, men de som hade största
fordrings-andelen fingo blott förpantningar, och blefvo derefter bortglömda
samt förlorade sina pantegods.

Såsom förut är omtaladt, var det egentligen Lucas Lütkens
uppoffringar, hvilka jemte Voss’ ihärdiga tapperhet och
ärlighet man hade att tacka för det att kolonien återtogs och så
länge åt Sverige och kompaniet bibehölls, samt att Sverige
kunde göra några anspråk på ersättning af Holland. Men kom-

0 K. M:ts br. t. Dohna o. Appelbom d. 28 Aug. o. 28 Oct. 1667.

2) Han hade efter sin fader erhållit denna befattning 1666.

3) Dohnas o. Appelboms br. t. K. M:t d. Dec. och desammes
attestation för Gr. De Geer d. 1667. D:s o. A:s conc. bl. »Hollandica».

4) Skriften, som ej är daterad, synes af innehållet tillhöra 1668. Den
är egenhändigt undertecknad af: »Ebba braa. Siridh bielckie. M. S. De la
Gardie. Christina de la Gardie. Brita Kurck. På Er. O-as arfv:s vägnar : J.
Lagerfeldt. Anna Maria Kruus. Beata Sparre. Anna Cruus. Elsa Cruus. Wilh.
Drakenhielm. Helena Strömskiöldh. På starfwehusets wägn. Guillaume Coyet.
På egna o. syskons vägnar : Christoph. Gyllenstierna. På Louis de Geers arfv:s
v.: Jan De Geer. Claude Hegerstierna. Marg. Blixencron. Anna Hansdtr
Stecker. »

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/6/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free