Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534
G. 0. Fit. WESTLING.
104
Bornholm lågo alltid svenskar, hvarföre Kettinck sväfvade i
ständig farhåga, för en ny landstigningl). Någon sådan försöktes
dock icke.
Hvad infallet i Norge angår, hade befälhafvarne Matts Törne,
Johan Siggeson, Mick. Heising, M. Stake och Per Nilson
(Gyllenstråle) den 26 Juli erhållit befallning att samla allmogen i
Norrland, Dalarne, Värmland och Dal. Ett tåg skulle företagas inåt
Hedemarken det längsta man kunde. Vore det ej möjligt att
bemäktiga sig några befästningar, skulle man härja rundt omkring
för att slippa att hålla land värn 2). I hvilken utsträckning dessa
påbud blefvo uppfyllda, veta vi icke, men i September härjade
svenskarne i Akershus län 3). Måhända var det nu Matts Törne
inbröt från Dalarne för att efter några socknars förödande åter
vända om 4). I Okt. hämnades norrmännen. Kr. Munk
utplundrade Dalsland och besegrade d. 29 Okt. M. Stake 5).
Samtidigt skall Mog. Svale tillfogat Värmland stor skada 6).
Härefter drogo sig båda till baka.
Arets fälttåg hade till lands med undantag af Varbergs
eröfring varit ganska ofördelaktigt för svenskarne. De långvariga
belägringarne af Elfsborg och Bohus hade misslyckats, Dan.
Rantzau hade fått härja i Vestergötland, och slutligen hade de
lidit ett vanärande nederlag. Till sjös hade däremot en
oafbruten framgång följt deras vapen, och de spelade större delen af
året herrar i Östersjön.
Detta förhållande hade naturligtvis sin betydelse för landet.
Om man ock med försigtighet får upptaga Eriks uppgift om det
öfverflöd pä nödvändighetsvaror, som nu herskade7), måste likväl
de många främmande skeppen, som flottan sände till Sverige,
hafva medfört någon lindring i bristen. — Ett sådant förfarande
möjliggjordes därigenom, att Fredrik II, hvilken trots Augusts
af Sachsen varningar vid årets början tillslutit Öresund, genom
hotelser från Nederländerna snart tvungits till dess öppnande 8). —
Kettincks bref t. Fredr. II d. 25 Okt., 4 Nov. Hübertz s. 306—310.
2) Se R. 11. d. 26 Juli.
3) K. Glasenap t. Fredrik II fr. Oslo d. 24 Nov. D. K. Hist. 53.
4) Mon. Hist. Dan. 2, 329. Resen. 141.
5) K. Glasenaps ofvannämda bref.
6) Mon. Hist. Dan. 2, 329—30.
7) T. ex. i bref t. ståtli. på Sthlm d. 26 Juli. R. R.
8) Arch. f. die Sächs. Gesch. Y, 29. Fredr. underrättar d. 12 Mars II.
Trolle, att han slutit sundet. T. o. a. L. D. 7 Juni underrättar han lubeck,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
