Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
DET NOËDISËA SJUARSKRIGETS HISTOÈIA.
535
Man kan för öfrigt få en aning om landets tillstånd, då man
finner, att bönderna i Stockholmstrakten heldre ville öfvergifva sina
hemman än erlägga restantiespannemålen och då man från
Rekarne hör klagas, att något till krigstjänst dugligt folk icke
funnes, med mindre man toge man ur huse och enda bonden af
gården 2). Var tillståndet sådant i det öfre Sverige, hurudant
måste det då icke hafva sett ut i de af fienden förhärjade trakterna.
I Värmland omtala årets fogderäkenskaper 71 skattegårdar, 9
halfva skattegårdar och 20 landbogårdar såsom brända3). I
Askims härad i Vestergötland funnos 170 bela gårdar, 25 halfva
gårdar och 3 torp röfvade och brända, i Säfvedals 125 hela, 10 halfva
och 5 torp, i Ångar ed s socken 34 hela, 2 halfva och 2 torp 4).
I Södra Möre härad i Småland brändes under året 2 socknar 5).
I Sunnerbo uppgifvas de brända gårdarne till 332 och de endast
sköflade till 72V26)- Äfven Vestbo hade lidit mycket. I dessa
båda härad synes den opålitliga sinnesstämningen hafva
fortfarit-Bönder därifrån skola hafva lofvat att vara på danskarnes sida,
om de blott skonades från »öfverlast och rof» 7).
Lyckligtvis voro förhållandena i Danmark liknande dem i
Sverige. Pesten härjade i en stor del af landet. På Gotland
var folket så utdödt, att mycken säd ej kunde bergås, och ej
bättre stod det till på Bornholm 8). Berättelser, om ock
öfverdrifna, gingo i Tyskland om att stort missnöje med Fredrik II
rådde i Danmark. Konungens egen syster skrifver d. 18 Okt.
det vara skam för danskarne, att de öfvergifva sin kristliga
att det å nyo öppnas. Lyb. Ark. Fase. Mise. 49. Jmf Troels Lund ; Hist.
Skits. s. 17. Ar 1564 fingo skeppen ej segla genom sundet, förrän flottan
gick ut. (Fr. t. Hans Mogensen d. 8 Maj). Kommo de sedan, fingo de
tillsägelse gå till flottan f. att få veta, hvart de fingo segla. (Fr. t. H.
Mogensen d. 24 Juli. T. o. a. L.). Trolle föreslog d. 11 Maj att taga ed i sundet
af skepparne, att de seglade, dit tullnären bestämde.
’) T. ståth. på Sthlm s slott d. 1 Aug. R. R.
2) Simon Salomonson t. ståth. på Sthlm s slott d. 25 Sept. Act. Hist.
Erik XIV. Serien 2.
3) Fogderäk. f. V.G. 1565 (2). Svårast hade Fryksdalen, Jösse härad och
Elfdalen blifvit träffade.
4) Fogderäk. f. Y.G. 1565 (18). Om Angared anmärker räkenskapen att
uppgiften är osäker. Till Säf ved al räknades de 2 socknarne på Hisingen,
Tufve och Lundby.
5) Söderåker och Holatorp. Fogderäk. f. Smål. 1566 (4).
6) Fogderäk. f. Smål. 1565 (5). En stor del häraf brandes 1564, men
att mycket brändes 1565, synes af fogderäk. f. Smål. 1566 (19).
7) Fredrik II t. Povl Hvitfeldt d. 27 Nov. T. o. a. L.
8) J. Bilde d. 8 Sept. 1565 t. M. Gyldenstjerne. Saml. t. Adelens Hist.
(Bilde). Kettinck t. Fredr. II d. 8 Mars 1566. ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
