Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
550
G. O. FR, WESTLING.
106
fartygen följde exemplet, men i motsats till krigsskeppen, som
af en eller annan anledning tills vidare dröjde inom Falsterbo
ref, fortsatte de kosan bortåt Bornholm. Flere hnndrade föllo
d. 30 Juni i svenskarnes hand. De flesta släpptes, sedan tull
blifvit tagen, 50 lastade med salt beslöt Klas Kristerson att
föra till Sverige. Såväl för att trygga dessas färd som ock
emedan provianten tagit slut, anträdde han återvägen1). Efter
att hafva anlupit Bornholm och Oland kom flottan d. 6 Juli
till Dalahamn.
Oaktadt sin förut uttalade afsigt att tidigt draga i fält
hade Erik XIV då icke rört sig ur stället. Ej en gång den
olyckliga vändning, som Bohus’ belägring tog, hade förmått
honom därtill. Han nöjde sig med att uttömma sin vrede på
så väl trupper som befäl. Soldaterna anklagade han för
förräderi. N. Boje undgick med möda ett skymfligt intåg i
Stockholm. Mornay förlorade igen för en tid hans gunst. Bohus
ville konungen emellertid icke släppa. Men åt hvem skulle
han anförtro belägringens ledning? Mot alla sina befälhafvare
hade han något att invända. Ivar Månson vore för »foos och
hastig», Gustaf Olofson för »simpel» och ej tillräckligt hård för
att hålla folket i ordning, Svante Sture för benägen till vällust
och goda dagar. Per Brahe hade redan visat, hvartill han
dugde. Mornay ville, sedan ban blef gift, heldre sitta hemma
än något ansenligt mot fienden uträtta. Jakob Henrikson hade
förlorat sitt anseende hos hären efter olyckan vid Axtorna 2).
Hvad annat skulle man väl hafva väntat, än att konungen,
med dessa åsigter och med den höga tanke han hyste om sin
egen stora fältherre skicklighet3), hade själf satt sig i spetsen
för sin här. Men långt därifrån. Han låter rådet afstyrka ett
sådant farligt företag och hembär det därpå sin tacksägelse,
»att de oss med sådant besvärligt omak hafva förskonat»4).
Någon anförare måste hären likväl hafva. Eriks blickar föllo
Eriks dagbok d. 6 Juli. P. Larson kade d. 1 Juli fått befallning
att med krigsskeppen i Stockholm och en mängd proviantskepp (Gärden fr.
Finland och Norrland låg i Söderköping.) begifva sig till flottan och sedan
återvända med de priser Klas Kristerson kunde hafva tagit. E. R.
2) Erik t. Jör. Person d. 4 Juni. R. R.
3) D. 9 Juni hade han skrifvit till Mornay eft. upphäfvandet af Bohus’
belägring: Nu får man se, huru det går till, där som vi icke äro själfva med,
och hvad gagn där blifver uträttadt. R. R.
4) Erik t. Jör. Person d. 4 Juni. R. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
