- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
549

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

103

TET NORDISKA SJUÅRSKRIGETS HISTORIA.

551

på Hogenskild Bjelke, »efter han hade ett passeligt godt
förstånd och läte säga sig», men då denne undanbad sig
förtroendet x), utnämdes i hans ställe hertig Magnus af Sachsen,
en furste ingalunda skicklig att bekläda en sådan post men
stående högt i konungens ynnest genom att tjänstgöra som
späjare på hans bröder och deras slägtingar2). Instruktionen
dat. d. 4 Juli ålade hertigen att till d. 1 Aug. samla sin till
11 fanor ryttare och 20 fänikor fotfolk bestämda styrka i
Bogesund samt sedan rycka mot Bohus. Från Varberg skulle han
ditkalla Henrik Arvidsons örlogsskepp och, om så behöfdes,
kaparne i vestersjön. Norska bönder borde förrätta skansarbetet,
»och där som de det med godo icke göra vilja, då må man
finna annat råd därtill, låtande slå några ihjäl af dem». De
skulle också jämte fångar skickas först i stormen, »men vore än
några vestgötabönder med, så kunde det icke skada». Gåfve
Gud allsmäktig den lycka, att man med våld kunde intaga
slottet, då finge man ingen skona utom kvinnor och barn. Efter
Bohus’ fall skulle Elfsborg kringrännas. Nu kunde det
visserligen hända, skrifver Erik, att fienden droge in i Småland,
aktande sig åt Vestergötland, men fördenskull finge ej
belägringen upphäfvas. Blott några fänikor hakskyttar borde jämte
rytteriet sändas emot dem. Lade sig danskarne för Varberg,
vore ej behof att rycka till undsättning, förrän de stormat en
gång eller två. Af Kr. Munk behöfde ej hertigen låta sig
oroas3). Svenskarne fingo likväl annat att tänka på än att
belägra Bohus, ty samtidigt med denna instruktions utfärdande
inföll Dan. Rantzau i Vestergötland.

I Maj hade konung Fredriks krigsfolk beviljat ett infall i
Sverige Förrän omkring d. 20 Juni bröt det likväl icke upp
från sina lägerplatser 5). Dan. Rantzau var dess befälhafvare.
P. Bilde m. fi. medföljde såsom komissarier. Dessa hade
konungens befallning, att om Erik XIV skickade några sändebud
ned till Danmark, skulle de intet akta därom utan i Guds

Eriks dagbok d. 4 Juli.

2) Se t. ex. Eriks dagbok d. 7 Juli.

3) Instruktion d. 4 Juli. R. R.

4) Fredrik II t. Jens Ulfstand d. 27 Maj. T. o. a. L.

5) D. 17 Juni skrifver Fredrik II t. Kr. Munk, att det skulle rycka upp
i denna vecka. D. 23 Juni omtalas det hafva ryckt upp. T. o. a. L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/6/0557.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free