Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XL VII I
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
8
hands att hänföra Ebos (tvungna, men till formen fria) afträde frän
den nordiska legationen till denna tidpunkt, medan han först året
derefter miste sitt embete genom laga dom. Klostret Welnau gick
härigenom öfver till Gauzbert och deri svenska missionen, och detta
har då varit den närmaste anledningen dertill att kejsaren
öfverlemnade Turholt åt Ansgar och missionen i Danmark. Gauzberts
sändning till Sverige skall således icke halva inträffat 831 eller 832,
såsom Ansg. Vita gifver vid handen, utan först efter 834.
Såsom man finner, är det visserligen goda grunder, som förf.
anfört för sin åsigt om tiden för Gauzberts sändning. Att Vita Ansg.
har eller synes hafva en annan tidräkning, betyder icke mycket. Ty
denna skrift, hufvudkällan för den frankiska missionens historia, är
beklagligtvis oefterrättlig i kronologiskt afseende, lledan mag. Adam
har anmärkt: temporum distinctio ibi obscura est. Men oaktadt detta
och oaktadt andra felaktigheter i detalj kan man dock tryggt påstå,
att skriften måste vara bestämmande för vår uppfattning af missionens
gång i det stora hela, af de olika missionärernas karakter, af de
särskilda missionsföretagens vigt och betydelse. Fasthåller man detta, så
synes det kunna sättas i fråga, om icke förf. lagt allt för stor vigt
vid Gauzberts mission.
Att hans vistelse i Birka skulle, som förf. säger, varat i många
år, framgår icke af Ansg. Vita, hvilket snarare gifver det intrycket,
att hans uppehåll i Sverige icke räckt synnerligen länge. Om
Gauzbert fått vistas många år i Sverige, så hade han väl icke (Vit. Ansg.
cap. XXII) kunnat, såsom skäl för sitt beslut att afstå missionen åt
Ansgar, anföra, att denne blifvit välvilligt mottagen i Sverige, men
icke han sjelf. Rabanus Maurus har en gång kallat Gauzbert magnus
sacerdos, men såsom sådan visar han sig just icke i den nämda ur- ^
kunden. Det var icke han, den för Sverige utsedde biskopen, utan
Ansgar, som förbarmade sig öfver den herdelösa hjorden och skickade
Ardgar till Birka, och till sist öfverlemnade han den svenska
missionen belt och hållet åt Ansgar, utväljande för egen del att lugnt
tillbringa sina dagar i det behagliga Osnabrück. Vi känna icke, af
hvilka skäl förf. föranlåtits att afvika från den åsigten, att Slesvig
haft den äldsta hufvudkyrkan (ecclesia baptismalis) i norden. Han
säger: »Gauzbert bygde en kyrka på Björkö, den första hufvudkyrkan
i norden, ty i Danmark nöjdes man tills vidare med att vid
dopterminerna begifva sig till Hamburgs stiftskyrka». Denna åsigt synes
sakna tillräckligt stöd af Vita Ansg. som om Gauzberts kyrkobyggnad
endast säger: coepit–- ecclesiam inibi fabricare et publice
Evangelium fidei prædicare, men deremot låter en kyrkobyggnad i Birka
fullbordas först efter Ansgars andra besök derstädes, således efter
kyrkobyggnaden i Slesvig. Och var väl den förra så väl som den
senare en hufvudkyrka? Ingenstädes berättas, att någon der blifvit
döpt. Helt andra ordalag begagnas om kyrkan i Slesvig. Ansgar
beder konungen om tillstånd att bygga en kyrka, ubi sacerdos ....
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
