Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
ANTINORMaNNISMEN I DEN RYSKA HISTORIEFORSKNINGEN.
XXXIJI
enstaka, lösryckta ställen i Russkoja Pr av da och de skandinaviska
landskapslagarne, måste till fullo medgifvas: äfven här fins ingen
annan utväg än att genom jemförelse mellan den ryska rätten och de
andra slaviska folkens äldre lagar, sådana de finnas bevarade i de
tjechiska uppteckningarna af medeltida rättssedvänjor, i Kasimirs statut,
den serbiske tsaren Stefan Dusjans Zakonnik o. s. v. urskilja hvad
som är egendomligt för de särskilda stammarne. Den rest, som
återstår, sedan man ytterligare frånskilt hvad som är af bysantinsk eller
senare tatarisk uppi;innelse och hvad som möjligen kan bero på en
sjelfständig utveckling af samfäldt slaviska rättstankar, kan vara ett
lån från Norden, så vida tydligen dertill motstycken kunna uppvisas
i de äldsta bevarade qvarlefvorna af vår inhemska rätt. Men framför
allt måste man här, liksom vid alla historiska jemförelser, förfara
efter en sträng metod och hålla de olika periodernas rätt skarpt i sär.
Huru vida den slaviska rättshistorien är tillräckligt bearbetad, för att
redan nu en sådan undersökning med utsigt till framgång kan
verkställas, tilltror sig icke anm. att afgöra. Men så mycket är säkert,
att Gedeonov på de få sidor, som han egnar åt detta ämne, icke har
tagit sin uppgift tillräckligt grundligt. Han söker med några spridda
ställen ur hvarjehanda medeltidskrönikor och ur Maciejowskis temligen
okritiska »Slaviska rättshistoria» (som han för öfrigt, eget nog, citerar
efter den tyska öfversättningen, icke efter den nyaste polska upplagan)
ådagalägga, att mansbot, tolf edsvurne mäns utsaga, gudsdomar o. s.
v. förekommo hos andra slaviska folk än ryssarne och således hos de
senare icke behöfva anses vara lån från Skandinavien. Att så kan
vara förhållandet, är mycket möjligt, men af dylika allmänna drags
förekomst karakteriseras intet forntida rättssystem; först sedan man
undersökt, i hvilka särskilda fall dessa rättsinstitut kommo till
användning hos de olika folken, sedan man jemfört deras uppfattning
af förbrytelsernas natur, graderingen af bötesbeloppen, de olika
bestämmelserna om egendomsöfverlåtelses fullbordan, om Vindikation o.
s. v., kan man komma på det klara angående de rättstankar, som
ligga till grund för lagarnes påbud, och det är endast dessa rättsidéer,
ej de i och för sig föga eller intet betydande enstaka lagbuden, som
kunna med fördel sammanställas med hvarandra. Sådana finare och
djupare undersökningar saknas helt och hållet hos Gedeonov (liksom
äfven hos månge af dem, som förfäkta den af honom bekämpade
teorien), och derför måste man anse hela denna fråga såsom tills vidare
outredd. I hvarje händelse gäller äfven i detta afseende, att äfven
om det skulle visa sig, att den äldre ryska rätten väsentligen bär en
rent slavisk prägel, faller derför icke den normanniska teorien, lika
litet som verkligheten af Rollos eröfring rnotbevisas deraf, att den
normandiska rättsordningen i det stora hela taget är en vidare
utveckling. af de frankiska institutionerna.
Ett ganska underligt bevis emot den rådande teorien hemtai
Gedeonov (sidd. 53 ff.) från numismatiker »en vetenskap, som går
till väga med en matematisk noggrannhet», Enligt den ryske forskaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
