Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
CARL SPRINGHORN.
4
framsynte konung Gustaf och. den djärfve konung Frans I
kunde ana. I samma mon som det lyckades den förre att
befria sitt rike från de missförhållanden, som i så många
afseenden hindrat dess lyckliga utveckling, se vi honom också
angelägen att knyta nya band, vare sig i ändamål att för sitt rike
öppna nya utvägar till handel och samfärdsel, eller att mot
väntade fiendtligheter stärka dess magt. Till handelns och
sjöfartens fromma lände det handelsförbund, som han år 1526 slöt
med Nederländerna i afsigt att tillintetgöra Lybecks tryckande
välde öfver riket. Till båda de nämda ändamålens
befrämjande kan man säga de förbindelser tjenade, hvilka han år
1541 inledde med Frankrike, och hvilkas fortgång vi gjort till
föremål för denna uppsats.
Den fara, som hotade de båda nordiska rikena ifrån den
fångne konung Kristierns anhängare och vänner, var en
mägtig orsak till Gustaf I:s och Kristian III:s sammanhållning
trots de misshälligheter, som upprepade gånger hotade att
tillintetgöra den samma. Efter »Grefvefejden» för dessa riken
lyckliga utgång hotade emellertid en ny fara af samma slag, då
pfalzgrefve Fredrik altjämt vidhöll sina anspråk på sin
svärfaders, konung Kristiern II:s, rike. Då därtill kejsaren, efter
utgången af stilleståndet med Danmark, jämte flera andra furstar
på riksdagen i Regensburg 1541 tycktes vilja taga pfalzgrefvens
parti, var den nya gemensamma faran en vigtig anledning till
det närmande mellan de nordiska konungarne, hvilket ledde
till fredsmötet i Brömsebro d. 15 Sept. s. å., där de senaste
tvistemålen uppgjordes och ett vänskapsfördrag slöts. Deras
gemensamma fruktan för kejsaren kom dem äfven att söka
gemensamma vänner, och konung Frans I i Frankrike var den
furste, som i en strid mot kejsaren var den naturligaste
bundsförvandter
Redan sedan några år hade mellan Danmark och
Frankrike en rätt liflig förbindelse egt rum. Frans I hade i sin strid
mot kejsaren sett sig föranlåten att söka vänskap hos hvarje
magt, hvars intressen gingo i annan rigtning än den äregirige
Habsburgarens, och flere beskickningar mellan Frankrike och
Danmark hade förberedt de underhandlingar, som slutligen
ledde till fördraget i Fontainebleau d. 29 Nov. 1541, i hvilket
bl. a. Danmark förband sig att stänga sundet för Frankrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
