Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
as
SVËRIGËS POLITISKA FÖRBINDELSER MËD FRANÎtRÎKÈ.
38
fiender, och båda magterna öfverenskommo att i händelse af
krig bistå hvarandra med en bestämd styrka till lands och sjös,
på det sätt att Frankrike till ersättning för Danmarks förlust
på Öresundstullen skulle lämna dubbelt så stor hjälp. De
danske underhandlarne sökte visserligen att få äfven konungen
af Sverige inbegripen i förbundet, men de franske afböjde
detta med förklaring att det stode hvarje magt fritt att med
Frankrike ingå särskildt förbund. Detta svar afgafs troligen,
emedan underhandlingar redan voro inledda med Sverige i
samma syfte, och det är dessa vi vilja från deras begynnelse
följa.
Redan i Jan. 1541 afsände konung Gustaf till franska
hofvet sin sekreterare Frans Trebbow med hufvudsakligt
uppdrag att åstadkomma handelsförbindelse, men säkerligen lika
mycket i afsigt att knyta någon politisk sådan. Han ankom i
Juni till Chatellerault i Poitou, där just då bröllop firades
mellan den tolfåriga prinsessan Jeanne d’Albret och hertig
Vilhelm af Cleve, hvilket giftermål, ehuru sedan ej fullbordadt,
för tillfället gjorde hertigen till en för konungen verksam
bundsförvandt mot kejsaren. Här erhöll Trebbow företräde hos
konungen, men sysselsatt med sina nöjen och resor gaf denne
befallning åt sin kammarherre Christophe Richer att åhöra och
emottaga de framställningar, som Trebbow hade att göra. Vi
låna ur Richers egen berättelse härom följande2). Konung
Gustaf, yttrade han, hade sedan någon tid förnummit, huru
holländske och andra köpmän, som förse honom med vin, salt
och andra varor från Frankrike, Spanien och Portugal, dagligen
beredde honom stor skada genom sina förfalskningar och
bedrägerier. Han hade därför beslutit att göra sig fri från dessa
köpmän och själf hämta sina varor, hälst han vid Vesterhafvet
egde en god hamn, Lödöse, och många skepp. Af farhoga att
äfven rikets egna inbyggare skulle med tiden tillegna sig
köpmännens vanor hade han med sina rådgifvare beslutit att vända
sig till de regenter, från hvilkas länder han behöfde hämta
sina varor oeh söka åstadkomma utbyte af produkter. I stället
1) Han var antagligen af den bekanta Mecklenburgska slägten Trebbow,
hade från dansk tjänst öfvergått till konung Gustaf och förekommer sedan
nämd en och annan gång.
2) Mémoire dressée par Sieur Richer sur la conférence avec le secretaire
du roi de Suède. Troves 1625.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
