- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjunde delen /
6

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

CARL SPRINGHORN.

6

för vin, salt och kryddor m. m kunde de erhålla silfverstoft,
kopparmalm, garkoppar, pelsverk, mård- och. h er melin skinn,
vax, trävaror, hudar, oxar och hästar. Och hoppades han att
de orsaker han anfört berättigade till detta handlingssätt i en
angelägenhet, som eljes ej vore konungars utan köpmäns sak.

Yitnar nu denna del af Trebbows framställning om
konungens bekanta köpmannaintressen, så finna vi i den följande
äfven statsmannens omtanke. Ty, heter det vidare, om hans
begäran bifölles, skulle detta vara begynnelsen och grundvalen
till en ömsesidig vänskap mellan konungarne och deras
undersåtar, hvilken med tiden skulle gifva dem kraftigare medel att
stärka sig mot sina fiender. Med afseende härpå begär
slutligen konungen att Frans skulle med denne hans sekreterare
skicka ett sändebud med nödiga instruktioner till Sverige.
Under tiden fortsatte hofvet sin resa, och Trebbow dels fortfor att
öfverlägga med Bicher, hvilken han äfven gjorde bekant med
Sveriges tidigare historia, dels begagnade han sig af tillfället
att underrätta sig om salthandeln m. m., tills han slutligen i
Le Blanc i Berry fick företräde hos konungen.

Hade de politiska förhållanden vi ofvan antydt föranledt
konung Gustaf att efter Danmarks exempel på detta sätt närma
sig konungen af Frankrike såsom den kände motståndaren till
habsburgska magt en och dess intressen och såsom den, hvilken
med glädje borde mottaga hvarje ny bundsförvandt mot den
fiende, hvilkens bekämpande var hans lefnads uppgift, så blefvo
snart äfven de yttre omständigheterna synnerligen gynsamma
för detta närmande. Ty strax härefter erhöll konung Frans
underrättelse om det mord, som den 3 Juli blifvit af de
kejserlige begånget nära Pavia på de två franska legater, som. voro
på väg till Venedig och Konstantinopel, och hans vrede
häröfver bidrog i hög grad till hans beslut att börja nytt krig mot
kejsaren, till hvars lyckliga utgång dennes nederlag på
expeditionen till Alger hösten s. å. gaf god utsigt. De nordiska
konungarnes vänskap eller hjälp var under sådana förhållanden ej
att förakta. Följden af Trebbows framställning blef därför den
att konung Frans redan samma månad (Juli) affärdade Richer
såsom sändebud till Norden. Han anlände till Köpenhamn i Sept.,
under det de bägge konungarne höllo sitt fredsmöte i Brömsebro,
och i Okt. 1541 infann han sig i Kalmar hos konung Gustaf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/7/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free