Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
CARL SPRINGHORN.
14
förena sina trupper med konungens af Frankrike och föröfrigt
hålla ett vaksamt öga på angelägenheterna såväl där som i
Tyskland1). Huru dessa trupper användes är oss emellertid
icke bekant. Om det påtänkta företaget till sjös viste ryktet
visserligen att berätta under sommaren 1543 att en stor
dansksvensk flotta utrustades, som skulle sändas mot Nederländerna
eller England. Några svenska fartyg voro emellertid, så vidt
vi känna, ej med den flotta af danska och skotska skepp, som
afseglade från Danmark (Sept.) mot Nederländerna, men illa
tilltygade af storm måste återvända hem 2). Enligt tvenne
akter bland »Rådslag i Kon. Gustafs tid» daterade respektive 1544
och 45, men hvilka årtal kanske rättare böra vara 1543 (och 44),
har konungen på ett »convent» i Arboga framstält »den
frant-zöske handel», menande att man ej skulle afbryta densamma,
utan »öfver thenne vinter förhala och uppskjufve, så thes vore
K. M:t utan olempe»; och gillade rådet vid ett senare möte de
åtgerder, som redan voro tagna, »men någon stark bepligtelse
göre på någon stor hjälp, enten med folk eller annen del synes
Rikets Råd. ej legligit vara», utan blott hvad angick en vänlig
handelsförbindelse. Emellertid togo de europeiska händelserna
en sådan vändning, att Gustafs ingripande i dem ej mera
behöfdes. Efter freden i Spejer (Maj 1544), i hvilken konungen
af Danmark äfven blifvit inbegripen, hade Gustaf intet att
frukta från kejsaren, och i freden i Crépy (Sept. s. å.) mellan
kejsaren och Frans I lät den senare äfven konungen af Sverige
intagas.
För att betyga sin tacksamhet härför och sin fortfarande
vänskap sände Gustaf samma år sin »tabellarius» med bref
såväl till konung Frans som tronföljaren Henrik och erhöll af
båda vänliga bref till tack härför, och vi finna att han stått i
samma förtroliga förhållande till Frankrike under de återstående
åren af konung Frans’ lifstid och med honom brefväxlat om
hvad som kunde lända båda rikena till gagn och nytta, och att
han följde med klok försigtighet rörelserna i Tyskland, med
hvars kejsare han först flere år därefter officielt ingick fred.
Äfven med den nye konungen af Frankrike, Henrik II,
som efter fadrens död i Mars 1547 kommit på tronen, var Gustaf
1) Tit. Regi st. d. 20 Okt. 154B. Riksark.
2) Aarsb er etil. auf. st. ss. 238, 239.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
