Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
as
SVËRIGËS POLITISKA FÖRBINDELSER MËD FRANÎtRÎKÈ.
38
fortfarande angelägen att bibehålla vänskap, eliuru den höll på
att störas af några oförrätter, som blifvit svenska undersåtar
tillfogade i Frankrike. Han afsände därför en legation i Sept.
1549, hvilken skulle beklaga konung Frans’ död, påminna om
Sveriges gamla förbindelser med honom och förklara Gustafs
beredvillighet till det gamla förbundets vidmagthållande, om
konung Henrik ville bekräfta det. De skedda oförrätterna
borde konung Henrik beifra och ersätta de svenskes förluster
och låta svenske undersåtar hafva sin fria segling fram och
åter liksom de franske i Sverige, och slutligen skulle
sändebuden begära att Svenskarne skulle behålla samma tullfrihet
på salt som förr Följande år besvarades denna legation
genom en annan från Frankrike, om hvilken vi dock ej hafva
oss något bekant2).
Under de närmast följande åren se vi inga spår till några
lifligare förbindelser mellan de båda ländernas regeringar. De
redan ingångna buro emellertid nu frukt i en lifligare
samfärdsel och handel, — det ej minst vigtiga ändamål, som konung
Grustaf med sina utrikes underhandlingar ville ernå och som
visade sig nu förverkligadt genom det ökade antal svenska
fartyg, som årligen besökte utom England, Skottland och
Nederländerna äfven Frankrike, därifrån salt och vin voro de
vigtigaste varor som hit infördes 3).
De snart utbrytande ryska oroligheterna hindrade
emellertid konungen att så mycket sysselsätta sig med det öfriga
Europa. Konungen ursäktar sig själf därför i bref till franske
le-gaten i Köpenhamn Charles Dançay4). Denne man hade 1558
kommit såsom sändebud till Danmark och intager härefter i
de nordiska rikenas inbördes förhållande ett framstånde rum,
ehuru hans betydelse hittills ej blifvit så beaktad som den
förtjenar. Utom det att han ända till sin död (vid omkr. 80 års
*) Litt. credent. et Instruct. Tryckte i Observât, select. af Fant-Rosén.
2) Dalin III, 1, s. 423.
3) Staden »Browas» (= Brouage) i Frankrike söder om Loires mynning
och Elfsborg tyckas hafva varit de orter, mellan hvilka den svensk-franska
handeln, som för öfrigt var mycket underlägsen Sveriges handel med
Nederländerna, hufvudsakligen förmedlats. Men äfven till Stockholm och Gefle
kommo skeppslaster från Browas, i utbyte mot hvilka oftast trävaror
utskeppades. Forssell, Sveriges inre Hist. II.
4) Gustaf till Dançay d. 23 Sept. 1558. »Gallica Varia» i Riksark. Hans
namn borde kanske rättare skrifvas Danzai i enlighet med hans eget skrifsätt
(Dantzai).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
