Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
SVERIGES POLITISKA FÖRBINDELSER MED FRANKRIKES.
17
i Frankrike. Att konung Henrik bifallit detta förslag synes
af ett hans bref till Gustaf d. 16 Juni 1559, således kort före
hans död (d. 10 Juli), däri det bl. a. heter: »för att fortsätta
vår faders vänskapliga förbindelser–-hafva vi velat
lägga därtill sådana grundvalar, att de må utsträcka sig äfven
till våra undersåtars gemensamma bästa och till våra länders
nytta. Vi hafva medgifvit–— de privilegier, om hvilka
Dançay tillskrifvit oss, i enlighet med innehållet af de
artiklar han skickat oss å edra vägnar, och vi lämna åt honom att
vidlyftigare tala därom» 1).
Konungens plötsliga död tyckes visserligen hafva fördröjt,
men ej omintetgjort den påbörjade underhandlingens afslutande.
De nu i Frankrike under Frans II:s regering allrådande
Gui-serna förstodo trots ali sin fiendtlighet mot icke katolska
undersåtar att bevara en sådan bundsförvandt emot habsburgska
magterna, som den svenske, och Dançay återknöt genast den
slitna tråden. I ett dokument bland »Gallica Varia» i
Riksarkivet utan datum och underskrift, hvilket bär alla tecken af
att vara kopia af en skrifvelse från Dançay till konung Gustaf
efter k. Henriks död, föreslås såsom medel till den påbörjade
underhandlingens återupptagande : att Gustaf skulle afsända till
franska hofvet en kondolansskrifvelse i anledning af Henriks
död, hvari han tillika skulle framhålla huru ofta, men utan
framgång Frankrikes fiender af honom sökt erhålla penningar
till krigs förande mot Frankrike, omtala såsom sin
bevekelsegrund till »ett fastare förbund» Danmarks stämplingar
(upptagandet af tre kronor i vapnet) såväl som hertigens af Lothringen
samt slutligen sin åstundan att till Frankrike sända några af
sina döttrar att lära språk och seder och möjligen ingå
giftermål; och samma skäl finna vi äfven bland förut nämda
»rådslag» i ett »Betänkande om förbund med Frankrike» (af Svante
Sture?)2). Följden af alt detta blef att de begärda
privilegierna beviljades och utfärdades af Frans II i Amboise d. 26
Mars 15603) och voro för svenska undersåtar mycket gyn-
»G-all. var.» i Riksark.
2) Tryckt i Meddelanden från Riksarkivet II, s. 80.
3) Dumont, anf. arb. V, 1, s. 61. Lettres patentes de Francois II etc.
Ehuru denna akt bär årtalet 1559, menas tydligen 1560. Ty såsom bekant
räknades i Frankrike ända till o. m. år 1566 tiden 1 Jan.—Påsk till det gamla
året. Den af Dumont bestridda dagen d. 26 Mars hafva vi ändå behållit,
Hist. Bibliotek. 1880.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
