Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
SVERIGES POLITISKA FÖRBINDELSER MED FRANKRIKE.
19
äfven hafva vunnit enkedrottningen för planen. Den unge
konung Karl IX af Frankrike aflät i Juni en skrifvelse, däri han
tackade för Eriks vänskapsyttringar och förklarade sin
benägenhet till den gamla vänskapens fortsättande; och i ett bref at
den 5 Sept. 1561 från Katarina till Johannes Petracius a Rosa,
hvilken som något slags sändebud — vi veta ej af hvad
anledning — vistades vid svenska hofvet, yttrar hon, att hon och
hennes son intet högre önskade än att se Maria förmäld med
en furste, som stode i sådant vänskapligt förhållande till
England och Skottland som konungen af Sverige. Såväl i detta
hennes bref som i ett samtidigt från konung Karl till Erik
omtalas afsigten att skicka ett sändebud till Sverige. Detta
skedde emellertid ej, utan Petracius blef den, åt hvilken under
tiden denna angelägenhet var anförtrodd. Sedan Maria Stuart
i Aug. 1561 begifvit sig till Skottland, afstannade
underhandlingarne i denna sak vid franska hofvet, och då konung Erik
i Jan. 1562 utsände Jean Herbouville, skedde detta utan
tvifvel blott för att framföra hans vänskapsbetygelser ; något spår
till särskildt förnyande af förbundet mellan kronorna, såsom
Dalin efter Messenius berättar, hafva vi ej funnit.
Snart följde emellertid sådana förvecklingar i Norden, som
mer än en gång höllo på att störa det gamla, goda förhållandet
till Frankrike, men också gåfvo svenske konungen tillfälle att
erfara det nit, med hvilket franska hofvet genom Dançay sökte
befordra ett fredligt förhållande mellan de nordiska rikena.
Konung Eriks besittningstagande af Estland och hans ifver
att på alt sätt gynna staden Reval genom förbud för främmande
att handla på Narva ledde " snart härefter till åtskilliga
för-gripelser mot såväl franska som andra köpmän i dessa
farvatten och gåfvo under de närmast följande åren 1563—65
anledning till ständiga klagomål af franske konungen i de
förorättade köpmännens intresse. Men detta hindrade honom ej
att erbjuda sig sända Dançay till biläggande af de tvistigheter,
»som han hört uppkommit» med Danmark, och under krigets
lopp gjorde också Dançay ständiga försök att göra ett slut på
den blodiga fejd, med hvilken de båda grannfolken hemsökte
hvarandra. Franska hofvet hade flera skäl att önska ett fred-
1) Svea Rikes Hist. III, 1, s. 520.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
