Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
CARL SPRINCÖORÍÍ.
34
Hvilket inflytande denna händelse hade på förhållandena
i Europa är tillräckligt bekant. Det var icke blott det stora
företag, som genom hertigens af Cleve död sattes i gång,
hvilket med Henrik IV sjönk i grafven, utan äfven möjligheten
att realisera de djärfva planer, som utgjort dennes lefnadsdröm
och kanske nu kunnat bli verklighet. Vi mena hans bekanta
»grand projet», hans plan att ombilda hela det europeiska
statssystemet. Det torde ej vara främmande för vårt ämne att
erinra om hvad plats Henrik lämnat åt vårt land i detta system.
Sullys mémoirerden enda källan för vår kännedom om
denna sak, upplysa oss om vilkoren för Sveriges upptagande
såsom en af de åtta staterna i den stora kristna republiken.
Det skulle till förbundshären lemna 20,000 man till fots och
4,000 till häst, 20 kanoner och 10 krigsfartyg. Det skulle
däremot från tyska länder erhålla någon tillökning i sitt område
samt fyra kommissarier i den allmänna senaten. Verkliga
eller icke gingo dessa planer emellertid till ända med sin
upphofsman.
Den svenska beskickningens ändamål var med Henriks död
upphäfdt, men Karl IX önskade emellertid att underrätta sig
om ställningen i Frankrike och på annat håll börja
underhandlingar. I en ny instruktion af d. 4 Juni befalde han därför
legaterna att med Generalstaterna öppna underhandling om
förbund, och samtidigt aflät han till »senaten» i Frankrike en
skrifvelse med förfrågan huru med regeringen efter Henriks
död förhöll sig. Sändebuden skulle dröja i Holland, tills svar
ankomme, huruvida det kunde vara skäl för dem att infinna
sig till underhandling i Frankrike. Svaret från enkedrottningen
i Frankrike ljöd, att hon ej ansåge att de borde infinna sig i
Paris, utan kunde de för franske ambassadören i Haag framställa
sina uppdrag. De erhöllo emellertid konungens befallning (d.
27 Sept.) 2) att inför denne blott beklaga konung Henriks död,
lyckönska den nye regenten och redogöra för anledningarne
till Sigismunds afsättning. Hvad de öfriga ärendena anginge,
skulle man afvakta förhållandena i Frankrike.
Det blef ej konung Karl IX förunnadt att se utvecklingen
af dessa förhållanden. Knapt mer än ett år därefter bortgick
’) Jmf. Ekblom, anf. arb. s. 32.
2) Riksregistr. i Riksark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
