Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
G. O. FR. WESTLING.
244
Det var nu säkerligen å ömse sidor klart, att intet skulle
kunna uträttas. Danskarne påstodo till och med, att svenskarne
blott besökt mötet för att få utsprida historier bland
allmänheten. Man kunde ej häller våga besluta något med dem,
efter deras fullmakt blott sträckte sig till hvad som var dem
befaldt. Huru litet allvar svenskarne hade med
underhandlingen, ansågo de framför allt bevisas genom deras ändtliga
resolution till lybeckarne Äfven dessa hade å sin sida
uppgifvit allt hopp om förlikning2). Skriftväxlingen fortfor väl,
men hade en synnerligen häftig karaktär. Svenskarne
förklarade d. 23 Aug. sig icke, såsom danskarne föregåfvo, hafva till
intet gjordt alla artiklarne i Roskildefreden, men skulle de icke
få någon ändring af denna, så hade mötet varit obehöflig! Hvad
de enligt sin konungs vilja beslöto, skulle ständerna utan
tvifvel stadfästa3). Härpå undanbådo sig danskarne d. 24 Aug.
vidare skriftväxling, i synnerhet en sådan, som ej befordrade
freden. De lofvade likväl, att följande dag hålla ett samtal
vid gränsen med svenskarne 4). Härtill förmåddes de tydligen
i främsta rummet af den outtröttlige Dançay, som kort förut
ankommit till mötesplatsen, och som ifrigt sökte hindra, att ali
underhandling bröts af. Att för tillfället intet resultat kunde
vinnas, märkte han väl, men han underrättade svenskarne, med
hvilka han flere gånger sammanträffade, att Sigismund August
genom honom begärde, att mötet skulle prorogeras och
framdeles hållas i Stralsund eller Stettin, där äfven polska legater
då skulle infinna sig. Han framhöll likaledes sin åsigt, att
freden vore omöjlig, såvida ej Magnus af Ösel finge igen utan
vederlag, hvad han innehaft i Livland, och Fredrik II
åter-bekomme sina i kriget förlorade skepp5). Dessa yttranden
fälldes verkligen af danskarne vid samtalet d. 25 Aug., men
svenskarne nekade att gå längre i eftergifter än till att
återställa Sonnenburg utan vederlag samt Jämtland och Härjedalen
med den verldsliga jurisdiktionen. På danskarnes förslag om
*) Danska sändebudens förklaring d. 19 Aug. Dan. 1568 - 72. Lyb.
uppgåfvo sina anspråk på att få göra andra wendiske och hansestäder, hvilka
de ville, delaktige af sina privilegier. Komiss:s förslag i den lvbska
handeln d. 14 Okt. 1570. Skokl. Bibi.
2) Lybska sändebuden t. de svenska d. 19 Aug. Fase. Mise. 49.
3) Sv. sändebuden t. de danska d. 23 Aug. Dan. 1568—72.
4) Danska sändebudens sista svar d. 24 Aug. Dan 1568 — 72.
5) Svenska sändebuden t. Johan d. 24 o. 25 Aug. Dan. 1568—72.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>