Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
DET NORDISKA SJUÅRSKRIGETS HISTORIA.
89
om det vore nödvändigt. Till någon krigskostnadsersättning
samtyckte konungen ej.
Voro de polska sändebuden icke benägna att gilla så stora
afträdelser till danskarne i Livland, så skulle svenskarne svara,
att om de förra ville utverka fred med Danmark, så att Johan
återfinge Elfsborg och behölle Revals stift och Padis, då ville
han afträda till Polen något af Wieken, dock Sonnenburg
undantagande. I detta fall skulle dock Sigismund August förbinda
sig att med allvar företaga saken och genast öfverlemna sin
systers morgongåfva och möderne samt dessutom 100,000 eller
150,000 daler.
Hvad lybeckarne angick, kunde de icke få igen sina
privilegier, men tullfrihet skulle de erhålla och sådana rättigheter,
som erbjödos dem vid gränsmötet år 1569. Såsom ersättning för
deras krigskostnader, fordringar och gjorda förluster ville Johan
i nödfall gifva 50,000 daler på minst 12 år eller ock några
hundrade skeppund koppar l).
Jämte själfva fredsunderhandlingen hade de svenska
sändebuden äfven i uppdrag att genom lån anskaffa så mycket
penningar de kunde. At dem, som lånade utan pant, fingo de lofva
ända till 16 procent. Till panter skulle Lode, Leal och
Hap-sal användas samt om någon heldre ville erhålla säkerhet i
Sverige, 1,000 gårdar af arfvegodsen. Utom inkomsten af själfva
panten skulle den lånande bekomma 5 eller 6 procent i intresse2).
Med dessa uppdrag afreste sändebuden, men dessförinnan erhöllo
de konungens muntliga befallning att intet i vigtiga frågor
besluta, förrän de underrättat honom och fått hans svar3), en
föreskrift, som, om den blifvit följd, skulle förorsakat en ofantlig
tidsutdrägt. D. 5 Juli voro de i Kalmar, d. 12 Juli anlände
de till Greifswald, d. 17 Juli höllo de sitt intåg i Stettin4).
Här hade då redan flere gesandter inträffat. D. 19 Juni
utfärdade Fredrik II fullmakt för sina ombud Peder Bilde,
Henrik Rantzau, Jörgen Rosenkrands, Joachim Hincke och N.
*) D. 2:dra instruktionen d. 9 Juni finnes i Förh. m. Sv.. Dan. o. Lyb.
i Stettin. Den är försedd med 1 stort och 19 smärre lack, men blott J. Gera,
B. Gylta och Olof Larson hafva fasttryckt sina stämplar.
2) Memorial f. sändebuden d. 10 Juni. Mise. Germanica.
3) Sv. sändebuden t. Johan d. 5 Juli fr. Kalmar. Dan. 1568—72.
4) Sv. sändebuden t. Johan d. 12 och d. 25 Juli. Dan. 1568—72.
Hist. Bibliotek. 1880.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
