Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
DET NORDISKA SJUÅRSKRIGETS HISTORIA.
97
svenskarnes sida framställdes naturligtvis icke detta yrkande
med synnerligt allvar. Då medlarnes komissarier framhöllo,
att härigenom stora svårigheter skulle uppstå, afstodo de d. 9
Nov. därifrån 1). Långt omedgörligare voro då danskarne, hvilka
beräknade sina krigsomkostnader till 3,000,000 riksdaler, och
hvilka med orätt påstodo sig hafva så mycket större skäl att
fordra denna summas betalning, som Fredrik II ej velat
begagna den fördel han haft vid Johans tronbestigning 2). Genom
de kejserlige och de polske komissariernas ansträngningar
nedsatte dock danskarne först sin fordran till hälften och
efter-gåfvo den slutligen alldeles 3).
På samma sätt som medlarnes sträfvan gick ut på att
bilägga de ömsesidiga penningekrafven, så sökte de äfven förmå
de stridande att afsäga sig alla anspråk på hvarandras länder
och återlemna de ömsesidiga eröfringarne. Svenskarnes första
instruktioner hade i dessa punkter undergått flere förändringar.
Den 18 Juli hade Johan i anledning af det då tillämnade
Gotlandståget, uppmanat sina fullmäktige att ej afstå Sveriges
anspråk på denna ö. Men i anledning af planens misslyckande
hade han sedermera d. 6 Sept. tillskrifvit dem, att de i nödfall
finge eftergifva Sveriges rätt till Norge, Halland, Skåne och
Gotland, om danskarne afstode sin till Sverige4).
Naturligtvis gjorde vid underhandlingens början de svenska
sändebuden icke genast dessa medgifvanden. Mot Danmarks anspråk
på Sverige ställde de Sveriges på Norge. Fordringarne på
Skåne, Halland och Blekinge ville de endast eftergifva, om
Danmark afträdde Gotland5). De gåfvo dock snart med sig
och afstodo anspråken på Norge, Skåne, Halland och Blekinge.
Då medlarne i sin skrift d. 1 Nov. yrkade, att svenskarne »för
likhetens skull» borde afstå äfven från Gotland, lydde de till
och med denna uppmaning6). Danskarne å sin sida afstodo från
sin förmenta rättighet till Sverige Gränserna mellan Sverige
Sv:s svar d. 9 Nov. Sk. B.
2) Komiss:s l:sta muntliga föredrag d. 15 Nov. Sk. B.
3) Hist. Bibi. 2, 374. Emellertid synas danskarne ännu d. 21 Nov.
yrkat på de 3,000,000. Actum d. 21 Nov. Sk. B.
4) Johan t. sv. sändebuden d. 6 Sept. Dan. 1568—72.
5) Sv. sändebudens svar på medlarnes första förslag d. 19 Okt. I detta
svar fordrade äfven svenskarne, att danskarne ej skulle göra lapparne vid
vestersjön mellan Norge och Ryssland någon skada.
6) Sv. sändebudens svar d. 9 Nov. Sk. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
