Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
G. O. FR. WESTLING.
252
Något hade således lybeckarne fått jämka med sig, om
också på långt när icke så mycket, som svenskarne önskade.
Ett försök, som de sistnämnde gjorde att tillintetgöra följderna
af sina medgifvanden, misslyckades däremot alldeles. De
ville nämligen vid privilegierne insätta en klausul, att
lybeckarne endast så länge skulle* få åtnjuta sina privilegier, som
de höllo fred och vänskap med Sverige och ej företogo något,
som stridde mot den nu ingångne freden Snart sågo de
sig likväl nödsakade att förklara, att det på medlarne skulle
få bero, om klausulen skulle intagas i privilegierna eller icke2).
Den kom då, såsom man lätt kan förstå, icke in. Tvärtom
fastställdes det i freden, att privilegierna skulle gälla för ali framtid.
Jämte privilegiefrågan intogo de lybska
penningefordrin-garne det vigtigaste rummet vid denna underhandling.
Lybeck uppträdde med stora ersättningsanspråk. De
begärde betalning för skulder, hvilka såväl Gustaf I som Erik
XIV och Johan III åsamkat sig. De fordrade därjemte
ersättning för de skepp, som blifvit uppbragta före krigets
början 3). Medlarne uttalade i sitt första skriftliga betänkande
d. 14 Okt. såsom billigt, att Johan betalade sina och Eriks
skulder till Lybeck. Kunde det bevisas, att Erik under freden
indragit till kronan sina undersåtars skulder till lybeckarne,
borde äfven dessa betalas. Hvad återigen anginge de
fordringar, hvilka härrörde från Gustaf I:s tid, ville medlarne
så förhandla, att lybeckarne afstode från desamma. På
ersättning för de 1561 och 1562 af svenskarne tagne skeppen
ville de icke yrka så mycket, emedan det kejserliga mandat,
som uppmanade Erik att bevaka den förbjudna skeppsfarten
på Narva, då varit i kraft, och hvarje regent eger rätt att
afvärja hvad som är honom skadligt. Vore likväl något af
skeppen ännu för handen hos svenska undersåter, borde
lybeckarne få det tillbaka 4).
Svenskarne å sin sida ansågo, att skulderna, som Gustaf
I gjort, både voro betalda och bortfallna, konung Eriks åter
ville de ersätta. Hvad denne konung indragit, lofvade de att
!) Sv:s svar d. 20 Okt.
2) Sv: s svar d. 9 Nov.
3) 1561 och 1562 upptogos 22 lybska skepp. Medlarnes framställning d.
9 Dec.
4) Kommissar:s lista förslag d. 14 Okt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
