Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
SVERIGE OCH PREÜSSEN 1 7 O 1 1 7 Ö 9.
141
rum mellan Sverige och. Preussen — eller Brandenburg, såsom
det från svenska sidan i officielt språk ännu hette.
Första anledningen därtill gafs under det besök konung
Fredrik den förste eller, som vi tills vidare vilja kalla honom,
kurfursten sommaren 1702 aflade i Haag för att i egen hög
person hos Generalstaterna söka uppgörelse uti den oraniska
arfsfrågan. Wartenberg, som åtföljde honom, gick att
uppsöka Lillieroot och hade med denne ett samtal. Han utlät
sig härunder endast allmänt »med försäkringar i gemen» om
sin herres vänskap, men bad att få återkomma för att närmare
förklara sig. Lillieroot hörde dock ej vidare af honom, men
förstod, att orsaken härtill var, att kurfursten haft sådana tidender
ur Polen, som om sakerna där vore i ett slätt tillstånd för
konungen af Sverige 2).
Om också detta steg till en början blef tämligen enstaka,
så var dock ett uppslag gifvet till vidare meddelelse. Kom så
ryktet om segern vid Küssow, och hela Europa talade om
svenskarnes framgång. Detta rensade luften. De tröga och
ovissa vännerna tvungos att uttala sig. Marlborough upptog
på nytt frågan om förbund mellan Sverige och sjömagterna 3).
Den brandenburgske ministern, baron von Schmettau, talte både
med rådspensionären och Lillieroot om freden i Polen och
afgaf de kraftigaste försäkringar, att hvad som sades om
kurfurstens underhandlingar med danska och ryska hofven vore
utan grund4). Eljes visste man, att Danmark, som gått öfver
på Rysslands och Polens sida, gjorde alt for att vinna
Brandenburg; och i Berlin sades Flemming för konung Augusts
räkning starkt arbeta i samma syfte. Lillieroot ansåg
nödvändigt att hålla kurfursten från en sådan förening; man kunde
väl ej särdeles lita på hans ord, men han vore lätt att vinna;
af Schmettaus utlåtelser kunde slutas, att innan kurfursten
inlät sig för långt med Danmark, ville han först se till, om han
ej kunde komma på förtrolig fot med Sverige 5). Till följe
1) Redan tidigare på året hade väl rådspensionären sökt å stad komma ett
närmande mellan Sverige och Preussen, men detta försök hade i följd af sin
obestämdhet afstannat. Lamberty II, 6.
2) Lillieroot till K. M:t den 29 Juni 1702.
3) Den samme den 10 September.
4) Den samme den 12 Augusti och den 11 Oktober.
5) Den samme den 18 Oktober 1702.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
