Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
SVERIGE OCH PREÜSSEN 1 7 O 1 1 7 Ö 9.
143
handlingen skulle i alla fall blifva vänskapens återupprättande
och en försäkran, att ingendera af furstarne skulle sluta något
nytt fördrag eller hålla fast vid något gammalt till den andres
nackdel.
På Lillieroots uppfordran inhemtade Schmettau från Berlin
närmare kännedom om kurfurstens fordringar. Under
betygande af sin stora glädje öfver Karl den tolftes visade
bevågenhet förklarade sig denne först och främst vilja hafva sin
konungavärdighet erkänd. och den gamla förbindelsen återstäld,
därigenom attj de båda konungarne hölle sändebud vid
hvarandras hof; de gamla förbunden skulle bekräftas; vidare ville
kurfursten bidraga till en för Sverige nöjaktig fred i Polen och
föreslog slutligen ett giftermål mellan kronprinsen och den
svenska prinsessan 1).
Så lydde det första förslaget från Brandenburgs sida.
Lillieroot anmärkte genast, att frågan om freden i Polen ej
hörde hit; kurfurstens benägenhet därvid kunde ändock främja
den saken. Giftermålsförslaget borde ej häller här upptagas,
då förhandlingen skulle hållas hemlig. Dessa frågor lades
också för tillfället å sido, men spela sedan fram vid nästan
alla underhandlingar mellan Sverige och Preussen. En af
kurfursten uttalad farhåga, att svenska konungen tänkte behålla
Kurland vid freden, besvarades helt kort med den förklaringen,
att detta vore hans obestridliga rätt, om han ville det2).
Af alla tecken kunde emellertid slutas, att kurfursten
och hans förste minister3) voro särdeles angelägna om
förbundet, men man menade i Berlin, att Karl också hade lust därtill,
hvadan man ansåg sig hafva utsigt att fordra några fördelar,
om några skulle gifvas. Redan i Mars kunde Lillieroot till
Kongl. Maj:t öfversända några af honom enskildt uppsatta och af
Schmettau gillade punkter, om han ock därvid nödgades tillstå,
att i förslaget ingen reel fördel gafs Sverige mot det betingade
erkännandet af preussiska konungavärdigheten. Han ansåg där-
0 Lillieroot den 24 Januari 1703.
2) Den samme den 7 Februari.
3) »Yoster Excelhce apprendera aussi par les ordres que l’on donne à
Monsieur le baron de Smettou qu’on vent apporter de ce coste ci toute la
facilité immaginable pour une promte conclusion de cette affaire». Wartenberg
till Lillieroot den 4 Mars. Han anspelar här vidare på sitt möte med denne
i Haag och betygar sig vilja verka för freden i Polen och främja de
evangeliskes sak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
