Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
SVERIGE OCH PREÜSSEN 1 7 O 1-1 7 Ö 9.
149
försvar. Man fruktade nämligen, att Karl den tolfte genast
skulle fordra fullgörandet af detta vilkor med afseende på
kriget i Polen; Preussen kunde, inveckladt som det var i den
stora striden mot Frankrike, här ej gifva väpnadt understöd,
utan ville endast lofva att ej hjälpa fienden och önskade
därför att i den tredje punkten inflicka några ord som skulle
afböja ali tvist om nämnda förbindelses tillämplighet i detta fall.
I den bekräftelse på förbundet, som från preussiska hofvet
öfversändes till det svenska lägret, befunnos äfven dessa ord
insatta; men Karl den tolfte, som ansåg hela vinsten af fördraget
härigenom gå sig ur händerna, förklarade att han ej ville sluta,
om icke i fråga varande ord borttoges eller punkten nöjagtigt
förklarades 2). Händelserna i Polen manade Preussen till
eftergift; Fredrik den förstes stämning mot republiken var efter
riksdagen i * Lublin mindre gynsam 3) ; Karl stod efter nya
segrar ej långt från preussiska gränsen. De omtvistade orden
blefvo därför borttagna, och utvexlingen af ratifikationerna för
sig gick mellan svenska och preussiska utskickade 4) i Holland,
en liten by helt nära lägret vid Thorn. Detta är betecknande
för underhandlingens fortgång: inledd i Haag, kom den att nu
*) »Post finitum illud, cui uterque Regum im præsentiarum implicitus
est, bellum».
2) Till Lillieroot den 12 Augusti 1703.
3) Jfr Xaver Liske, Polsk litteratur rör. Sveriges historia i Hist. Bibi. III,
352.
4) Sekreterarne i fältkansliet O. Hermelin och J. Cederhjelm å svenska
sidan, fältmarskalken gref "Wartensleben och residenten Pubach å preussiska.
Nordberg I, 394. Fredrik den förstes ratifikation är daterad Liebenwalde den 6
Augusti 1703 n. st., Karl den tolftes Thorn den 18 s. m. Båda förvaras i R. A.
Huru vid utvexlingen tillgått, upplyses af följande ord i bref från J.
Cederhielm till S. Bark, sekreterare i kansliet i Stockholm. »Man har efter K. M:ts
order måst gå därmed (med den brandenburgska handlingen) så tyst till verka;
hvilket-jämväl endels kunnat vara af nöden. Ratifikations-instrumentet har
därför måst skrifvas på litet papper och utan silfverkupor efter vanligheten.
Det Brandenburgska är som det sig bör. Uti fält är man ursäktad : men som denna
traktat skall ligga ad perpetuam rei memoriam för erkänslans skuld, så blef
lof-vadt vid utvexlingen, att ett annat exemplar en forme skall med det forderligaste
blifva förfärdigadt och har jag därför på befallning af K. Bror att begära, det
han ville därom beställa». Thorn den 19 September 1703. Acta historica.
Då nu af ratifikationerna i R. A. återfinnes både det preussiska
originalet på pergament och det svenska på papper, vederbörligen underskrifna, är i
öfverensstämmelse med detta ögonvitnes utsago klart, att utvexlingen for sig
gått. Det först lemnade exemplaret blef sedan enligt löfte utbytt mot en
bättre. Man behöfver altså ej, oaktadt Noordens påstående (Europ. Geschichte
II, 38), sväfva i ovisshet, huru vida detta förbund blifvit ratificeradt eller ej.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
