Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
43 SVERIGE OCH PREUSSEN 1 7 01–1 7 0 9. 155
själf något erhöll. Preussen hade väl förut gjort svårigheter
att gripa till vapen mot republiken; nu var det en helt annan
sak: kunde man något vinna, så ville man ock något offra.
Med ifver kastar sig konung Fredrik in i sådana planer.
Han begagnar sig af det nyss återstälda förtroendet. För att
framställa sina förslag och göra sig förvissad om Karls afsigter,
låter han afgå det ena sändebudet efter det andra — men i
största hemlighet; ty det var honom väl bekant, att inga
främmande gesandter fingo tillträde till det svenska lägret
Genom Eosander, en öfverste af svensk börd, som under
ett diktadt namn afsändes till Karl den tolfte, lät altså konung
Fredrik först göra några allmänna antydningar om sina
planer 2), men yttrade tillika sin önskan att med honom träda i
förtroligare meddelelse. Händelserna i Polen gjorde preussiske
konungen otålig; Thorn hade nu fallit3), och Karl gick att lägga
sin här i vinterkvarter kring nedre Weichsein. Man gaf sig i
Berlin ej tid att vänta, till dess den utlofvade svenska ministern
hunne anlända. Redan med Lillieroot hade i Haag talats om
upprättande af ett närmare förtroende angående de polska
förhållandena. Nu ville man, i enlighet med Karls uppmaning,
till honom skicka en pålitlig person, som skulle, ej i lägret,
men på ett eller annat ställe i dess närhet, konferera med
Piper eller någon annan af Karls förtrogne4). Sändebudet
skulle resa helt incognito och öfver alt söka hålla sig undan
så mycket som möjligt; för beskickningen skulle väljas någon,
som ej vore känd i dessa trakter, på hvilken altså ingen
misstanke för ett sådant uppdrag kunde falla. Ifvern och brådskan
voro å preussiska sidan märkbara.
*) Redan den 8 November 1701 hade de franska och holländske
ministrarne »i följe af K. M:ts generale deklaration och förordning» hänvisats till
Stockholm. K. M:t till kanslikollegium.
De utländska sändebuden uppehöllo sig dock i närheten af svenska lägret
och sökte fortfarande att genom inlemnade memorialer träda i förbindelse, om
ej med Karl, så dock med hans rådgifvare. I följd af deras otidiga ifver att
yrka på freden, hade emellertid lägerförbudet för dem nyligen blifvit upprepadt
vid deras afresa till riksdagen i Lublin.
2) Jfr Droysen IV, 280.
3) I Oktober 1703.
4) Man lade vigt på att den person, som från svenska sidan härtill
användes, borde vara af »confidente, weil diejenige Dinge, die wir Ihre Mayt
zu eröffnen haben, das Secretum erfordern, Dieselbige auch dergestalt
beschaffen seyn, dass es Ihre Königl. Mayt hoffentlich nicht gereuen wird, sich
darüber mit Uns je eher je lieber expliciret zu haben», Fredrik den forste tili
Wartensleben den 20 Oktober, n. st.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
