Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
ERNST CARLSON.
10
hans företag, så länge kriget ej flyttades öfver Oder l). I
utbyte fick han mottaga försäkringar, att ryktet om Sveriges
förbindelse med Frankrike endast vore ett löst tal. Han
lemnade Berlin i öfvertygelsen att hafva vunnit sitt mål2). De
allierade kunde vara lugna med afseende å Preussens
hållning: det måste, beröfva dt sina bästa stridskrafter, stillasittande
åse händelserna i Polen; det skulle därvid tillika utgöra den
fördämning, som hindrade det nordiska kriget att svämma öfver
sina bräddar.
Nu först ankom Karls svar på de sista framställningarne,
ytterligare fördröj dt genom den osäkra postgången 3). Det
betygade visserligen hans benägenhet att med Preussen träda i
närmare förbund, men på en helt annan grundval än den
föreslagna. Någon säker fred vore ej att hoppas, så länge konung
August hade fast fot i Polen, äfven om »vingarne blefvo
honom afskurna och stympade». Från en förbindelse att bibehålla
Stanislaus på tronen och ett gemensamt uppträdande mot hans
fiender borde man altså utgå. Mot ett sådant åtagande ville
Karl unna konungen af Preussen en skälig förmån, men för
egen del ingenting behålla af det som Polens gränser med rätta
tillhörde. Underhandlingen borde hållas tyst, till dess den
blefve mogen. När hufvudpunkten väl vore faststäld, skulle,
till undvikande af tvist om ceremonielet, en svensk ambassadör
infinna sig i Berlin för att afsluta den påbörjade
underhandlingen.
Karls första uttalande i förbundsfrågan korsade således
med ens alla Preussens föregående förslag; han uppstälde efter
sin vana en alldeles ny synpunkt, hvarifrån han ville se saken.
På delningsförslagen svarade han ej ett enda ord; men han
begagnade tillfället för att se till, om ej Preussens medverkan
kunde vinnas för det mål han eftersträfvade i Polen. I sådan
afsigt lät han genom Leijonstedt fullständigt afslöja konung
Augusts ränker. I afskrift meddelades de anbud denne i sven-
’) Leijonstedt den 18 November 1704.
2) Marlborougli till Heinsius den 29 November 1704. Murray.
3) Den 22 Oktober hade Leijonstedt gjort sin första berättelse om Ilgens
förslag och först den 10 December anlände K. M:ts svar af den 80 November
till Berlin med sekreteraren Bruneli, hvilken Leijonstedt afsändt till svenska
lägret, sedan han förstått att de föregående brefven ej framkommit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
